Som tidningen har berättat tidigare fattade politikerna i landstinget ett enigt beslut för fem år sedan om att jobba för att Sörmland ska bli Sveriges friskaste län år 2025. Utgångspunkten är att målet ska nås, sett till hur sörmlänningarna själva uppskattar sin hälsa. Det innebär i sin tur att 75 procent av befolkningen ska uppleva sin hälsa som bra eller mycket bra.
Enligt landstingets årsredovisningar har den sörmländska befolkningens hälsa under lång tid blivit bättre, men siffror från SKL (Sveriges kommuner och landsting) för 2016 visar att bara 59 procent av sörmlänningarna upplever att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd.
Fredrik Lundgren (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd menar ändå att det är fullt rimligt att nå målet.
‒Vi vet att det är en väldigt ambitiös vision. Men gör vi rätt saker vid rätt tid ska vi kunna nå det här, eller komma väldigt nära målet i alla fall, säger han.
Landstingsstyrelsens ordförande, Monica Johansson (S), är däremot inte lika övertygad.
‒Vi kommer behöva revidera årtalet när vi kommer till år 2025, det är jag övertygad om, säger hon.
Jämfört med riket är det en något lägre andel sörmlänningar som uppger att de har en god hälsa. Statistiken visar också att skillnaden mellan olika grupper ökar. Kvinnor upplever sin hälsa som sämre än män och personer med kort utbildning upplever sin hälsa som sämre än personer med lång utbildning.
Enligt Monica Johansson ska visionen om att bli Sveriges friskaste län ses som ett strävansmål. En utmaning, menar hon, är att länet har låg utbildningsnivå jämfört med resten av riket.
‒Det tar lång tid att förändra och det tar också väldigt lång tid att flytta ohälsotal. Men det är ett prioriterat område och vi kommer inte att ge oss.
Landstingsdirektör Jan Grönlund berättar att målet sattes 2012 mot bakgrund av att det finns en medvetenhet om att Sörmland är ett län som har problem med ohälsa. Målet är ett uttryck för en väldigt stark viljeinriktning, säger han.
‒Det jag tycker att man ska betona med målet är att vi tar sikte på länet. Landstinget är en del av det, men det viktiga är att vi måste samverka med kommuner, offentliga och privata aktörer och civilsamhället. Den självupplevda hälsan är det bästa kvittot man kan få på hur medborgarna mår men hur man mår påverkas av så många faktorer. Att intensifiera arbetet med civilsamhället tror jag ligger i nästa våg.
Fredrik Lundgren säger att målet handlar om att lyfta blicken och skapa ett paradigmskifte i landstinget. Landstinget har fortfarande en bra bit kvar att nå målet när det gäller vuxna, medger han, men pekar samtidigt på en delvis positiv utveckling bland den yngre befolkningen i länet:
‒ Man ser ju bland unga att rökning och alkoholkonsumtion minskar. Det som bekymrar oss är att den psykiska ohälsan ökar bland unga, framförallt bland tjejer. Men där satsar vi nu mer kring de samtalsmottagningar vi har för ungdomar i länet. Det finns en bred enighet bland partierna att vi ska hålla fast vid målet.