Ovisst om lantbrukare får investeringsstöd till fossilfri drift av spannmålstork

Lantbrukaren Olle Sollenberg i Eskilstuna sökte 2018 investeringsstöd för att göra en spannmålstork fossilfri. Men sedan årsskiftet har Naturvårdsverkets budget stramats åt – rejält. Nu är det osäkert om det kommer några pengar alls.

Olle Sollenberg.

Olle Sollenberg.

Foto:

Övrigt2019-01-12 04:55

Ute på Hugelsta gård utanför Eskilstuna odlas det spannmålsprodukter – och som på många andra gårdar drivs spannmålstorken med eldningsolja. Med en tanke om att minska sina utsläpp och att byta till ett mer hållbart drivmedel tänkte Olle Sollenberg energikonvertera torken och börja använda biobränsle i stället.

För hans del handlar det om ett stöd på 70 000 kronor för att byta brännare på en torkpanna, vilket täcker en del av kostnaden.

– På så sätt skulle vi kunna utnyttja befintlig utrustning utan att behöva ställa om helt. I första svängen blev vi nekade för att vi hade skrivit HVO (Hydrerad Vegetabilisk Olja), men sen ändrade vi till RME (rapsmetylester) i stället, säger han.

I den nya statsbudgeten för 2019 har de anslag som Naturvårdsverket hanterar minskat från 6,5 miljarder kronor till 3,8 miljarder kronor, enligt TT. Därför finns det inga pengar för att fortsätta dela ut medel genom Klimatklivet. För Olle Sollenberg och många andra sökande är situationen oviss.

[fakta nr="1"]

Nanna Wikholm, handläggare på Naturvårdsverket och projektledare för Klimatklivet, förklarar att myndigheten för tillfället valt att låta oavslutade ansökningar förbli öppna.

– Får vi inte anslag så kommer vi behöva avslå de åtgärder som ligger inne eftersom vi inte har något medel. Men det finns ingen anledning att stressa innan regeringsbildningen är klar, säger hon.

Olle Sollenberg tror ändå att han kommer göra investeringen – oavsett hur det går – men menar att det kan vara ett sätt för somliga lantbrukare att få det gå ihop ekonomiskt.

– Med en halv spannmålsskörd under året som gått och med väldigt dålig likviditet finns det inte plats för att göra investeringar för miljonbelopp och till exempel sätta dit en flispanna. Det här är en förhållandevis liten åtgärd som vi skulle kunna klara av med lite hjälp för att bli fossilfria, säger han.

Han säger att han försöker uppmuntra andra lantbrukare att använda fossilfria drivmedel så mycket det går. Dels på grund av utsläppet, dels på grund av att tillgången inte kommer vara säkrad i framtiden. Över huvud taget menar han att tillgången på hållbart drivmedel är snedvriden och att fel sektor får ta del av merparten av till exempel biobränslet HVO.

– Vi har redan börjat provköra våra traktorer på HVO och det fungerar alldeles utmärkt utan att man behöver göra en massa ändringar och dyra investeringar. Det här är ett bränsle som går att använda med befintlig utrustning, för något större investeringsutrymme finns inte i lantbruket.

Att köpa dyra elfordon och byta motorer menar han inte är ett alternativ.

– För att det ska fungera i skog, entreprenad och lantbruk; den tunga sektorn som sköter stora delar av servicen i samhället, måste vi kunna stoppa in ett bränsle som fungerar från början och inte kräver en massa konvertering, säger han och fortsätter:

– Dels skattar man bort det, dels delar man ut HVO:n på bilarna i stället när det är den tunga sektorn som behöver den. Då blir vi blåsta, för en så stor tillgång på HVO finns inte i dagsläget.

Klimatklivet

Genom investeringsstödet Klimatklivet har bland annat företag, bostadsrättsföreningar och kommuner kunnat ansöka om bidrag för åtgärder som regionalt och lokalt minskar koldioxidutsläpp och andra klimatpåverkande gaser. Mellan 2015 och 2018 har Naturvårdsverket beviljats 4,5 miljarder kronor för stödet.

Det kan vara åtgärder som att installera laddstationer för elfordon eller att gå från fossilt bränsle till andra förnyelsebara drivmedel som resulterar i mindre klimatutsläpp.

Enligt myndigheten förväntas de åtgärder som fått stöd av Klimatklivet (3200 stycken i december 2018) årligen bidra till att minska växthusgasutsläpp med 1 570 000 ton så länge som åtgärderna används, i genomsnitt 16 år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!