Panflöjtsmusik hade en verklig storhetstid i Sverige på 90-talet, då Dana Dragomir gav oss dunderhitten Mio min Mio på panflöjt.
Det uråldriga folkinstrumentet lever än och färgstarka Dana Dragomir spelar fortfarande. Nu ger hon två konserter på Sörmländsk mark tillsammans med en pianist.
Spelar du ofta i kyrkor?
– Ja, det är vanligt att vi har våra konserter i kyrkor. De flesta har den naturliga akustiken som jag uppskattar mycket och som panflöjten är beroende av. Kyrkor passar musiken och instrumentet, men jag spelar inte kyrkliga sånger för det utan det är en blandning. Eget material som jag spelat in på skiva och sådant jag brukar spela. En hel del Benny Andersson men även rumänsk folkmusik med briljanta tekniska låta som folk älskar att höra.
Är du ensam om ditt instrument?
– Ja, åtminstone i Sverige. Panflöjt är känt, men det finns ingen tradition. I Rumänien är det etablerat, panflöjten är nationalinstrument där. Motsvarigheten till svenska nyckelharpan. Sen finns det en liknande panflöjt i Sydamerika.
Är det väldigt svårt att spela?
– Det har sina svårigheter, men det är inte omöjligt. Jag tycker att det är så läckert, jag får utmana mig själv.
Har du många flöjter?
– Jag spelar på två stycken. Till 90 procent på sopranoflöjten som jag utformat och haft sen 1999. Sen har jag flera som jag leker med ibland.
Det är nytt år nu, vad hoppas du på av 2014?
– Att ha det gott och leva nöjd och lycklig. Och att lugna ner mig. Inte jobbmässigt, men spirituellt. Jag önskar mig ett glatt år där jag får skratta och resa. Jag reser mycket. Jag hoppas på hälsa för mig och min familj. Det har varit så mycket tråkigt det senaste året, med flera nära som gått bort i cancer. Därför önskar jag mig hälsa och glädje.