Elin Sjökvist är meteorolog på SMHI och medförfattare till rapporten "Framtidsklimat i Södermanlands län". Rapporten visar vilka klimatförändringar som väntar Sörmland fram till sekelskiftet utifrån två scenarion. Ett scenario där de globala utsläppen av växthusgaser till atmosfären minskar från år 2040, ett annat där utsläppen fortsätter att öka.
Både scenariona visar på en temperaturökning för alla årstiderna fram till slutet av seklet.
Sammanfattningsvis visar rapporten att framtidens höstar blir längre, våren kommer tidigare, vinterperioden blir kortare och sommaren längre.
Elin Sjökvist är medveten om att raljanta skeptiker lätt kan avvisa dylika rapporter med hänvisning till att SMHI stundom har problem med att förutspå vädret det kommande dygnet.
‒Men väder och klimat är inte samma sak. Det är bra att vara skeptisk men man bör lyssna till den fakta som faktiskt finns. Visst finns det oklarheter men till syvende och sist är det bara att bestämma sig för vad man vill tro på, säger hon.
Årsmedeltemperaturen i Sörmland väntas öka med 3-5 grader fram till år 2100.
‒Man kan jämföra det framtida Sörmland med mellersta Europa i dag, när det gäller temperatur. 3-5 grader kanske inte låter så mycket men det gör stor skillnad. Sedan den senaste istiden (för 10 000 år sen) har årsmedeltemperaturen inte höjts med mer än cirka sju grader. Då var hela Sörmland täckt av is. Om vi fortsätter accelerera utsläppen och får en femgradig ökning av årsmedeltemperaturen i Sörmland, från sex grader till elva, så får vi sällan eller aldrig snö på vintern, bara regn. Det skulle i princip aldrig bli minusgrader, säger Elin Sjökvist.
Den största uppvärmningen väntas ske vintertid med cirka sex grader. Nederbörden väntas öka med 15-25 procent per år, mest under vinter och vår.
Vegetationsperioden (med dygnsmedeltemperatur över fem grader) väntas öka med 60-100 dagar i Sörmland. De varma dagarna (över 20 grader) blir fler. Stora variationer mellan åren väntas fortsätta, men extremer som skyfall och torrperioder väntas bli kraftigare och komma tätare än i dag.
Är effekterna negativa eller positiva för oss i Sörmland?
‒Oj, vad svårt! Det som inte ingår i rapporterna är effekterna i omvärlden. Sverige och Sörmland är relativt förskonade från direkt effekt av klimatförändringar eftersom vi har det ganska kallt i dag. Forskningsrapporter visar på ökad förekomst av konflikter på grund av torkor i områden som redan är torra från början. Vi lever i en globaliserad värld och det som händer på andra sidan jorden påverkar oss. Klimatflyktingar är en ganska ny term men det kommer att bli vanligare, det bör man ha i åtanke, säger Elin Sjökvist.
Hur tillförlitlig är rapporten?
‒Självklart finns det osäkerheter. Vi har gjort väldigt många beräkningar för att komma fram till de här resultaten och i varje steg tillkomme nya osäkerheter. Generellt sett är den största osäkerheten kopplad till vad som kommer att hända med koldioxidutsläppen. Resultaten grundar sig på uppgifter från nio globala forskningsinstitut i världen. Det här är så god säkerhet vi kunnat få.
Hur ska den användas?
‒Syftet är att sprida information och berätta så mycket vi kan. Det ingår dock inte SMHI:s uppdrag att säga hur den ska användas. Efterfrågan kommer från länsstyrelserna och riktas egentigen till länsstyrelser och kommuner. Till beslutsfattare som kan ta strategiska och bra beslut och se sin region i ett större klimatsammanhang, säger Elin Sjökvist.
Klimatförändringarna väntas ur ett strikt Sörmlandsperspektiv medföra såväl risker som möjligheter. Inom bland annat jordbruks-, skogs- och vattenkraftsnäringen har man att förhålla sig förändrade flöden och vattenmängder.
‒Jorden kommer att överleva, problemet är att vi människor är väldigt beroende av de ekosystemtjänster som jorden bidrar med i dag. Och de är hotade.