Karlberg är ett gammalt soldattorp som genom åren byggts ut flera gånger. Huset är litet men trivseln och stämningen där inne är desto större. Doften av glögg och pepparkakor har letat sig ut i hallen, "Nu tändas tusen juleljus" hör svagt blandat med röster från köket.
Runt bordet sitter Irenes döttrar Maria Eriksson och Ida Mäkinen. Ida bor i Norge men vill naturligtvis inte missa helgen med baket och anlände dagen innan. Pepparkaksdegen som gjordes i går har fått vila under natten och knådas för att bli smidigare. Nu är det dags att börja.
Marias man Jimmy kavlar degen tunnast av alla och barnen Wilma och Benjamin har hittat roliga former och fyller plåtarna med hajar, noshörningar och giraffer. Irenes syster Birgit är också med men håller sig till mer traditionella juldjur som grisar.
– Vi har gjort så här ända sedan jag var liten, det är en mysig tradition. Man känner att julen närmar sig och man kan börja längta. Då mormor levde var det alltid hon som stod för gräddningen. Och det hände rätt ofta att pepparkakorna blev svarta för hon pratade så mycket och glömde lätt bort det som var i ugnen, berättar Maria.
I dag är det Irene som står för gräddningen och hon verkar ha ärvt en del av sin mamma men inget blir svart i alla fall.
Receptet är mormors och heter Gärdas pepparkakor (se här bredvid) och är samma som har använts varje år. Det verkar vara en smidig deg som går lätt att kavla och plåtarna fylls snabbt.
Värmen och stämningen stiger i takt med att pepparkakorna blir klara i ugnen. Irene viftar med en plåt både för att svalka sig själv och plåten för att kunna lägga på nya. Hettan i köket gör degen lös och de sista bitarna får lite extra mjöl för att kunna användas.
– Förr hade vi mera deg men då hann vi tröttna innan den tog slut. Då blev det alla möjliga konstiga figurer mot slutet, säger Irene.
När alla pepparkakorna är färdiga börjar julklappsbytet och sedan blir det två sorters soppa att välja på till middag – antingen med korv eller med kyckling.
– Vi har en till tradition innan julafton och det är att barnbarnen gör julgodis med mig – knäck, ischoklad och ett pepparkakshus. Men då får inte de vuxna vara med, säger mormor Irene.