Alltså, jag har aldrig haft några särskilda känslor för Ebba Busch Thor. Varken varma eller kalla. På sin höjd har jag väl noterat att hon verkar en smula lillgammal. I övrigt har hon varit mig tämligen likgiltig.
Tills nu. För hur orättvist behandlad ska en 87:a behöva bli?
Kristdemokraterna driver frågan om en litterär kanon i skolan och vill att alla som tragglat sig igenom det svenska skolsystemet ska ha fått sig ett antal svenska klassiker till livs innan de travar vidare.
Stackars Ebba blev satt på pottan av SVT för att hon inte kunde svara på någon av dessa tre frågor:
Vem har skrivit "Gösta Berlings saga"?
Vem har skrivit "Giftas"?
Vem har skrivit "Gentlemen"?
Twitterstorm utbröt och alla ville markera vilket obildad litet våp de tyckte att EBT var. Ja, ungefär sådan var tonen. "Pinsamt", "Genant", "Skrämmande". Indignationen hade ingen ände och kulturetablissemanget tog sig för pannan. "EBT, med anspråk på statsministerposten, klarade ingen av författarna. Jag har fortfarande inte hämtat mig" skrev en journalist med nära kopplingar till socialdemokratin. Av en centerpartistisk masterstudent i litteraturvetenskap beskylldes hon för att blotta högerns bildningsförakt. En annan skribent tog Ebbas kunskapsluckor som intäkt för att religiösa friskolor bör förbjudas, EBT är ju uppdriven i Livets Ord.
Gärna för mig. Men sannolikt hade EBT gått på pumpen även utan Gud.
För hur vore det med lite verklighetsförankring? Finns det ingen kvittrare, ledarskribent eller allmän för-stå-sig-påare med koll på någon sälle som dväljts under Läroplan-94?
Jo, i Nöjesguiden skriver en 24-årig filosofistuderande: "Ni som klagar på EBT har nog inte suttit med hörselkåpor på er i klassrummet och ändå inte kunnat koncentrera er för att det flugit pennor över huvudet. På historian fick man besöka Forum för levande historia 50 gånger men knappt läsa något om svensk historia. Det var ingen som nånsin krävde att kunskaperna skulle hålla i sig, det viktigaste var: Vad tycker DU? Skriv med egna ord! Det finns inget rättåfeel!"
Själv bestämde jag mig för att göra lite empirisk forskning genom att quizza fyra bekantningar födda 87-89 på samma frågor som Ebba fick. Samtliga har tagit sig igenom svensk grundskola och gymnasium - allt kommunalt - och minst fem års universitetsstudier vardera därtill. Ingen av dem har visserligen doktorerat i litteraturvetenskap, men snudd på i en del annat. Särskilt religiösa är de inte heller.
Alla fyra klarade Selma. "Men henne har jag inte lärt mig i skolan utan på annat håll" sa en av dem. "Minns bara att det skulle analyseras en massa i svenskan. Men inte vad".
Tre missade resten.
En hade två rätt och klarade allt utom "Gentlemen".
‒Oj, du var bäst, du måste ha gillat lektionerna i svenska på gymnasiet, berömde jag.
‒Nej, jag har aldrig varit särskilt intresserad av svenska författare, tyvärr.
‒Men du kunde ju två?
‒Jamen, det var bara för jag hörde om Ebba i "Alex & Sigges podcast" förra veckan.
Ridå.
Fast bästa kommentaren stod ändå en kollega för:
"Jag är född -82. Och jag var tvungen att googla litteraturkanon för att ens fatta vad det är vi pratar om. Och jag har inte läst en enda klassiker, men fick se Robinson Crusoe på film i gymnasiet "
I Svenska Akademin lär ingen av dessa mina vänner födda på 80-talet hamna. Men det är man ju å andra sidan i dessa dagar enbart tacksam för.