Från höstterminens start är det Michael Martinsson, chef för kommunens centrum för språk och stöd, som har personalansvaret för skolsköterskorna som jobbar på Strängnäs kommuns olika skolor.
‒Skolsköterskorna står ju under hälso- och sjukvårdslagen. Det räcker att rektorerna hanterar skollagen, säger Michael Martinsson.
Det är andra gången på kort tid som kommunen gör om i organisationen kring elevhälsan. Bakgrunden är att Resurscentrum avvecklades under 2015, under Inger Pripps tid som utbildningschef i Strängnäs kommun. Verksamheten ersattes av en lokal och en central elevhälsa. Exempelvis flyttades ansvaret för skolsköterskorna ut till de olika skolorna; den lokala elevhälsan. Centrala funktioner som flera skolor delar på, exempelvis skolpsykolog, fanns kvar inom den centrala elevhälsan.
Den nya organisationen har upprört såväl skolpersonal som skolpolitiker. Den centrala elevhälsan försågs med en samordnare som styrde insatser till olika skolor, men samordnaren hade inte mandat att fatta nödvändiga beslut. I stället var det skolläkaren som hade rollen som verksamhetschef.
‒Inger Pripp hade en annan tanke om elevhälsan. Men som jag ser det så tog man en viktig kompetens och "adminifierade" den tjänsten. Det var den första bristen jag noterade i elevhälsan, att skolläkaren jobbade administrativt i stället för att vara läkare ut mot barnen. Jag kände inte igen strukturen och tyckte att den haltade, säger nuvarande utbildningschef Tony Lööw.
Från årsskiftet inrättades Centrum för språk och stöd som ett svar på kritiken, och Michael Martinsson anställdes som chef. En termin senare är det alltså dags för nästa förändring.
‒Alltid när man gör omorganisationer så behöver man följa upp och utvärdera för att se vad man vunnit och eventuellt förlorat. Jag var inte här när Resurscentrum las ner, men i min roll som verksamhetschef har jag pekat på knepigheterna med att man splittrade den centrala organisationen och la ut sköterskorna på rektorerna, säger Michael Martinsson.
Men något nytt Resurscentrum blir det inte, säger Tony Lööw.
‒Sköterskorna är fortfarande kvar ute på skolorna och rektor är närmaste arbetsledare. Men rektorerna är ju egentligen pedagoger, och att hantera även sjukvårdslagstiftningen är ett tufft uppdrag. Det här är ett sätt att skapa lugn i organisationen, säger han och Michael Martinsson fyller i:
‒Antalet timmar i elevhälsoteam och öppettider hos sköterskorna ska inte påverkas. Förändringen handlar exempelvis om rekrytering vid exempelvis långtidssjukskrivningar, i stället för att en enskild rektor ska hålla i det så är det jag som hanterar helheten.