De allra flesta människor i Sverige känner till att övervikt och fetma kan vara ett allvarligt hälsoproblem. De känner dessutom till lösningarna – det handlar om kostvanor, motion och sömn. Det finns gott om genomarbetade dokument för den som vill hålla sig informerad. Ändå har utvecklingen de senaste årtiondena gått åt fel håll.
Professor Peter Bergsten i medicinsk forskar brett om fetma vid Uppsala universitet. Han anser att individens ansvar vid överviktsproblematik är alldeles för stort.
– Jag vill inte lägga ansvaret på barnen och kanske inte ens på de vuxna som finns i barnets närhet. Det är jättesvårt att förändra levnadsmönster, säger han.
Utöver det är vissa människor mer sårbara och utvecklar snabbare övervikt, eftersom deras gener bidrar till att effektivt spara kalorier.
– Vissa av oss är så utrustade att vi med lätthet kan hantera många kalorier, andra är det inte, säger han.
Det sammantaget gör att Bergsten ser att samhället behöver ta ett större ansvar.
De som bygger den miljön som barn rör sig behöver ta hänsyn till motionsaspekten. Det kan handla om cykelvägar till skolan eller skolgårdens utformning. Men det kan också handla om sockerskatt eller var godishyllan i livsmedelsbutiken är placerad.
– Om ett samhälle vill ha friska medborgare så måste vi gå igenom vilka situationer vi exponerar snittmedborgaren för och underlätta för oss, säger han.
Han tar rulltrappor i offentliga miljöer och på varuhus som ett motionsfientligt exempel.
– När man kommer till ett varuhus är det breda vackra rulltrappor, men om man vill gå i trappan kanske den inte ens syns, säger han.
Peter Bergsten vill skapa ECHO-zoner ((Ending ChildHood Obesity) i Sverige. Flera kommuner deltar redan så som Värnamo i Småland och tanken är att flera aktörer i samhälle ska göra det enklare med hälsoval och forskarna samlar information.
Kommunen Seinäjoki i Finland, med drygt 60 000 invånare, har varit och är en inspirationskälla till att etablera ECHO-zoner. Staden har förekommit i internationell media eftersom de aktivt försökt påverka den dystra utvecklingen i Finland sedan 2011, framförallt genom att sikta in sig på mer rörelse och bättre kost i skolan .Bergsten tycker att projektet är intressant eftersom det har lyckats engagera flera aktörer än bara skola och vård, och att kommunen har låtit det få kosta.
– Det har engagerat hela samhällsplaneringssidan, säger han
Bergsten och Uppsala universitet har hjälpt den finska kommunen att sammanställa material från det mångåriga projektet.
– Under våren ska vi tillsammans med finska folkhälsomyndigheten titta igenom siffrorna och sättas dem i ett nationellt sammanhang, säger han.
Men han har redan börjat se tendenser i materialet.
– Resultaten pekar på att den ökning i andelen överviktiga barn, som ses på flera platser i Finland, har hejdats i Seinäjoki.