Sverige har redan idag mest kärnkraft per capita i världen och nu kan det bli 50 procent mer kärnkraftsel i våra elledningar (effekthöjningar om 50 procent tillåts i nya reaktorer som ersätter gamla).
Ett hållbart samhälle ter sig allt mer avlägset. Skadeståndsansvaret i regeringens förslag är mycket begränsat och kopplat till företaget som innehar anläggningen och har tillstånd för den. Företagen, driftbolagen, är OKG, Ringhals och Forsmark Kraftgrupp. Dessa driftbolag ägs i sin tur av EOn, Fortum och Vattenfall med flera i olika konstellationer.
I driftbolagen byggs inga ekonomiska tillgångar upp utan eventuella överskott tillförs ägarbolagen. I händelse av en större olycka, som ju förslaget är tänkt att ”skydda mot”, kan driftbolagets tillgångar vara tömda (t ex överskott förda till moderbolaget) och knappt 15 miljarder kronor kan vara en spottstyver. För saneringarna efter katastrofen i Tjernobyl 1986 vet vi ännu inget om den s k slutnotan men hittills gjorda sammanställningar tyder på kostnader om mer än 1000 miljarder kronor. Jämfört med till exempel Tyskland, som har ett obegränsat ansvar för ägarbolaget eller koncernen, i händelse av olycka, är det ekonomiska ansvaret ringa. För att exemplifiera bristerna i regeringsförslaget blir skillnaderna enorma mellan en olycka i en av Vattenfalls reaktorer i Tyskland jämfört med en av EOns reaktorer i Sverige. Om en olycka skulle inträffa i en reaktor i Tyskland (Vattenfall) får svenska folket betala ”till sista korvöret’” för att täcka kostnader vållade av reaktorolyckan.
Detta kan således innebära utförsäljningar av svenska vattenkraftverk och andra tillgångar som Vattenfall har. Om däremot en olycka inträffar i en av EOns reaktorer i Sverige (OKG) kan alla kostnader över knappt 15 miljarder kronor (1,5 mdr Euro) komma att lämpas över på svenska staten. Med liggande regeringsförslag fortsätter det att tillåtas en omfattande indirekt subvention till kärnkraftsindustrin, som alltså i fortsättningen (om förslaget röstas igenom) inte till närmelsevis kommer stå för sina egna och fulla riskkostnader. Inom industrin och den byggda miljön finns stora möjligheter att effektivisera elanvändningen och samtidigt ’tjäna pengar’, 30-50 procent är fullt möjligt enligt många oberoende studier. För Sveriges del kan vi med en systematisk energieffektivisering, vår vattenkraft samt fortsatt exploatering av bland annat vind- och biokraft, påbörja och även fullfölja en ansvarsfull och strategisk avveckling av våra kärnkraftsreaktorer.
Samtidigt skulle vi kunna exportera verkligt klimatsmart ’elagerande’, dvs el producerad på ett långsiktigt hållbart och miljövänligt sätt i kombination med en effektiv användning. Och vara ett föredöme för andra länder. Det är cyniskt och egoistiskt att ta till livlinan kärnkraft för att kortsiktigt lösa energitillförseln och sedan för många 10,000-tals år lämna över en osäker avfallshantering till kommande generationer. Vi står inför ett spännande vägval 17 juni!
Joachim Elevant
energikonsult
Anders Forsbom
teknikkonsult
Ulf Ström
managementkonsult