Svenska begravningsregalier var värdighetstecken som svenska kungligheter hade på sig vid sina begravningar. När en kung eller kunglig person avled placerades de på lit de parade, en tradition med rötter i romersk kejsartid och det uråldriga kravet att visa att kungen verkligen är död. Den avlidne visades då upp liggande i en kista utan lock iförd kläder och regalier för att visa sin identitet.
Traditionen med begravningsregalier var utbredd i Europa under medeltiden men Erik den heliges krona är det enda svenska exemplaret från den tiden. I Europa slutade man använda begravningsregalier under 1500-talets början men i Sverige finns det många från mitten av 1500-talet och hundra år framåt.
Det var i samband med Gustav Vasas begravning 1560 som användandet av särskilda begravningsregalier, som lades ner i kistorna hos kungen och drottningarna, infördes. En del av dessa begravningsregalier var tillverkade för tillfället, men Gustav Vasas krona hade tillverkats för honom redan under hans livstid.
Material i de tidigaste begravningsregalier är förgyllt silver. Efterhand blir både material och utförande mer exklusivt. I en klass för sig är de magnifika regalier som lades ner i Karl IX:s och Kristina den äldres kistor inför deras respektive begravningar i Strängnäs domkyrka. Karl IX:s krona i guld, emalj pärlor och bergskristall – "svenska diamanter" – utfördes till begravningen 1612 av Antonius Grott i Stockholm. Äpplet och spiran beställdes från guldsmeden Peter Kempe.
Gustav Vasas yngste son, far till Gustav II Adolf, avled efter slaganfall. Karl IX var hertig av Södermanland och begravdes tillsammans med hustrun Kristina d. ä. i Strängnäs domkyrka, där begravningsregalierna vanligen finns att se.
Sveriges äldsta bevarade kungakrona var Erik den heliges. Den består av en förgylld järnring, enkelt utformad och utsmyckad med glasstenar. Kronan visar tecken på att vara väl använd och förvaras i Erik den heliges skrin i Uppsala domkyrka.
Johan III:s begravningsregalier (krona, spira och äpple) från 1592 förvaras i Västerås domkyrka.
Den 13 februari 1660 avled Karl X Gustav oväntat i lunginflammation mitt under pågående riksdag i Göteborg, 37 år gammal. Hans begravningsregalier (krona, spira, riksäpple, nyckel och ring) tillverkades och lades ner i kistan inom tio dagar. De är gjorda av 19 karats guld och väger tillsammans 3,75 kilogram.
Karl X Gustavs högtidliga begravning skedde nio månader senare under höstriksdagen i Stockholm. Den gyllene rustningen framför kungens kista i processionen symboliserade den eviga kungamakten och är idag ett av Livrustkammarens praktföremål. Det hela var en dyrbar historia. År 1660 upptog kostnaden för kungens begravning en sjättedel av statsbudgeten.
Änkedrottning Lovisa Ulrikas begravningskrona tillverkades för hennes begravning 1782. Kronan har ett enkelt utförande i förgyllt silver och en hätta av svart sammet. Kronan används som kistprydnad på kungars och drottningars begravningar, senast vid Gustaf VI Adolfs lit de parade och jordfästning 1973.