Regeringens mål: Mer svensk mat på tallrikarna

Sverige ska producera och äta mer svensk mat, med ett stort fokus på ekologisk odling. ‒Vi måste följa marknadens efterfråga och ställa om våra jordbruk till mer ekologiska, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).

Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) tror att en ökning av ekologisk odling är en nödvändighet för att vända den negativa trenden med minskad livsmedelsproduktion i Sverige.

Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) tror att en ökning av ekologisk odling är en nödvändighet för att vända den negativa trenden med minskad livsmedelsproduktion i Sverige.

Foto:

Övrigt2017-03-04 09:16

Under januari presenterade den rödgröna regeringen tillsammans med de fyra allianspartierna och Vänsterpartiet en gemensam strategi för hur Sverige på lång sikt ska öka självförsörjningsgraden av livsmedel. Men exakt hur man ska gå till väga var de inte överens om.

‒Vi har ju minskat vår livsmedelsproduktion i landet under 20 års tid och i dag har vi ett handelsunderskott av livsmedel på 47 miljarder. Det är ju inte klokt. Vi måste alltså öka vår livsmedelsproduktion och det gäller såväl konventionellt som ekologiskt, säger landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S).

Den rödgröna regeringen har således lagt fram en egen handlingsplan som totalt innehåller ett 40-tal punkter. Under februari presenterades de nio första punkterna ur planen som ska förverkliga livsmedelsstrategin.

Huvudsyftet med strategin är att Sverige ska producera och äta mer svensk mat och vägen dit går via en kraftig ökning på ekologisk odling och en minskning av importerad mat.

‒Nu har vi ju pekat ut ekologiskt särskilt därför att konsumtionen av ekologiskt de tio senaste åren har pekat spikrakt uppåt. Det ökar varje år och alla analytiker och de som har kunskap i den här frågan säger att det här inte är någon trend, utan det här kommer bara fortsätta öka

De ekologiska målen fram till 2030 är att 30 procent av åkermarken ska vara vikt för ekologisk produktion. I dagsläget är den siffran på 17 procent.

Utöver det ska även 60 procent av de livsmedel som stat, kommuner och landsting köper in 2030 vara ekologiska. I dag är det 33 procent.

I stora drag är Margareta Malmquist, ordförande på Lantbrukarnas riksförbund i Sörmland, nöjd med regeringens strategi, men anser att satsningen på ekologisk odling är överdriven.

‒Äntligen får vi en livsmedelsstrategi som stärker vår lantbruksproduktion i Sverige. Men jag kan tycka det är tråkigt att de sätter sådana ekologiska detaljmål. Vi skulle gynna miljön bättre med att inte sätta sådana mål. Ska vi nå målen, så kommer det importerade att öka. Det är bättre att stödja den svenska produktionen som är världens miljövänligaste, bästa djurvälfärden och lägsta användningen av antibiotika, säger hon.

Men Sven-Erik Bucht hävdar att en ökning av ekologisk odling är nödvändig.

‒Ja, i och med att efterfrågan är så stor och det ökar varje år. Vi är uppe i över 25 miljarder i omsättning och det importeras väldigt mycket ekologiskt, inte minst från Danmark som satsar väldigt mycket på att ställa om sitt jordbruk till ekologiskt. Det är klart att vi måste följa marknadens efterfråga och ställa om våra jordbruk till mer ekologiska så vi inte behöver importera så mycket.

Landsbygdsministern menar också att satsningen på ökad inhemsk matproduktion skulle ge väldigt många fler jobbtillfällen på svensk landsbygd.

Handlingsplanen

Huvudsyftet med livsmedelsstrategin är att öka produktionen, bidra till en konkurrenskraftig livsmedelskedja, öka sysselsättningen, exporten, innovationskraften och lönsamheten, samtidigt som relevanta miljömål nås.

Den sjunde februari presenterades de nio första punkterna i en handlingsplan, som handlar om mer specifika åtgärder i själva livsmedelsstrategin.

ytterligare ett trettiotal åtgärder kommer senare i mars och fram mot hösten.

Det första åtgärdspaketet innehöll uppdrag till Jordbruksverket och Livsmedelsverket om bland annat utveckling av svensk fiskodling, digitalisering av djurskyddskontrollen och uppdrag för att minska matsvinnet.

Jordbruksverket får flera uppdrag. Det gäller hur man bäst bygger anläggningar och hus inom köttproduktion De får i uppdrag att genomföra handlingsplanen för vattenbruk, som fiskodling, och får 14 miljoner till det.

Verket ska också utveckla rådgivning inom köttproduktion och att fortlöpande följa upp livsmedelsstrategin.

Livsmedelsverket ska arbeta för att motverka matsvinn och får 7,5 miljoner till detta. Dessutom får de 10,5 miljoner för att stödja samhällets kontroll av livsmedel bättre.

Sedan ska Livsmedelsverket också utveckla begreppet nyckelhålsmärkning.

Källa: Regeringskansliet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!