"För att lyckas med sin skolgång är närvaro av yttersta vikt."
Så inleds ett inlägg som under fredagen lades ut på Rekarnegymnasiets Facebooksida. Ett inlägg som fortsätter:
"Tyvärr ser vi en eskalerad frånvaro i dag. Dels blir vi oroliga för elevens mående. Men vi blir också frustrerade eftersom vi är medvetna om att elever sjukanmäler sig men inte är sjuka."
Nu tar skolan något som man beskriver som krafttag – med nya rutiner och en strängare hållning.
"CSN ger varje månad studiebidrag för heltidsstudier. Det är inte kravlöst. Utan de kräver rapporter från skolan när elever inte bedriver heltidsstudier. Därför tar vi nu ett krafttag med detta och inför en strängare hållning till den systematiska frånvaron."
Jens Axdorph är rektor för El- och Energiprogrammet, Rekarnevillan samt Samhällsvetenskapliga programmet vid Rekarnegymnasiet.
– Det vi har sett är att eleverna har en högre och högre frånvaro. Och det handlar framförallt om den anmälda frånvaron, att man ringer och sjukanmäler sig.
Att skolan nu skärper sina rutiner bottnar till stor del i en skärpning av skollagen. Den träder i kraft 1 juli och då blir det tydligt att rektor får ett större ansvar när det gäller frånvaron.
– Det har kommit nya skrivningar i författningstexten som skärpt rektors krav på att utreda skolfrånvaro. I och med det har vi tittat igenom våra rutiner och våra processer för att se vad vi behöver göra för att uppfylla de nya lagkraven, säger Jens Axdorph.
Jens Axdorph berättar att skolan nu kommer titta på den systematiska frånvaron i stället för att, som tidigare, haft fokus på den ogiltiga frånvaron.
– Nu ser vi frånvaron som helhet, oavsett om den är giltig eller ogiltig.
Den ogiltiga frånvaron ligger nämligen ganska stilla, berättar Jens Axdorph. Ökningen i frånvaron handlar om den giltiga, sjukanmälda frånvaron. En frånvaro som kanske inte alls handlar om sjukfrånvaro egentligen.
– Finns det en systematik i frånvaron? Vad beror den på? Är det vissa dagar varje vecka man är borta? Det handlar om att vi ska få grepp om elever som behöver stöd för att de mår dåligt, far illa eller att de har bekymmer med sina studier, säger Jens Axdorph.
Närvaron är nämligen avgörande för resultatet i många fall menar Jens Axdorph.
– Vi vet att när vi jämför våra resultat och kopplar närvaro på lektioner till studieresultat så får vi ett väldigt starkt samband där. De elever som är på lektionerna de får bättre studieresultat.
Med de nya rutinerna hoppas man att elever med hög frånvaro ska fångas upp tidigare.
– Nu ska vi snabbare hamna i ett läge där det blir intressant för eleven att sätta sig ner vid bordet tillsammans med oss för att reda ut vad det är som gör att eleven inte kommer till skolan, säger Jens Axdorph.
Vad kan systematisk frånvaro bero på?
– Det kan vara väldigt olika saker som gör att elever använder systemet vi har just nu, med att man kan sjukanmäla sig... De använder systemet på ett dynamiskt sätt kan man säga.
Jens Axdorph ger några exempel:
– Det finns ofta någon form av förklaring. Dels har vi elever som är väldigt duktiga, och är duktiga att studera på egen hand och känner att de får mer gjort om de sitter hemma.
Det kan också handla om elever som parallellt med sina gymnasiestudier har ett jobb att sköta och då sjukanmäler sig från skolan.
– Vi har faktiskt elever som vi vet jobbar under tiden som de är i slutet av sin gymnasiegång och som ofta klarar av sina studier på ett jättebra sätt, även om de är borta en dag i veckan.
Men det finns ytterligare en kategori.
– Vi har även dem som vi verkligen behöver fånga upp som har någon form av ohälsa.
Nu pågår arbetet med att nå ut till lärare, elever och föräldrar om de skärpta rutinerna och hur man ser på all frånvaro, inte bara den ogiltiga.
– Vi lyfter upp det, sätter lampan på det och vi gör ett jobb över hela bygget och med alla klasser för att se vad vi kan få för effekt, säger Jens Axdorph.