I en artikel i Eskilstuna-Kuriren den 28 februari om upprop mot den dåliga sjukhusmaten, blev det en lite olyckligt vinkel på endast diabetes och blodsocker hos en mycket svårt sjuk person. Liksom att man pratade med en diabetessköterska i primärvården om kosten på sjukhus. Som dietist på Mälarsjukhuset i Eskilstuna där patienter i Sörmland med cancer och blodcancersjukdomar behandlas, anser jag att den artikeln behöver nyanseras.
För det första – insulinkrävande diabetes ska aldrig behandlas genom att undvika kolhydrater, insulin ska doseras efter matintag. Givetvis ska man göra så bra livsmedelsval som möjligt.
För det andra – har man drabbats av en livshotande sjukdom tar den alltid prioritet framför en kronisk sjukdom, i det nämnda fallet, Akut myeloisk leukemi. Då ligger fokus på vad som går bäst att äta. Målet är att undvika viktnedgång, ge kroppen nödvändig energi för att möjliggöra eventuella behandlingar, inte att få ett perfekt blodsocker. Givetvis ska extra insulin ges vid behov. Vid svåra livshotande sjukdomar är det dessutom ofta mycket mer än vad man äter som påverkar blodsockret, som mediciner, infektioner, kortisonbehandling och så vidare. Förmår man bara äta några tuggor av ett surdegsbakat bröd, är det definitivt att föredra ett vitt bröd som man kan äta upp.
Är man i ett sent palliativt/terminalt skede, när döden är nära, spelar det ingen roll vad man äter. Här är livskvalitet det som ska prioriteras. Oftast slutar man äta helt för att kroppen börjar stänga av och inte längre kan omsätta näring.
Diabetessköterskor i primärvården har fokus på att förebygga följdsjukdomar av diabetes. Då är det bra att ge om råd att äta exempelvis bröd bakat med hela korn eller surdeg och ha mycket grönsaker till maten samt att undvika socker.
Patienter inneliggande på avdelningen får mat som är anpassad efter deras sjukdom/sjukdomar. Den mat som serveras i Sörmland är lagad på sjukhusen, redan i dag av råvaror av hög kvalitet. Skillnaden med Fleximaten, som nämndes i artikeln, blir när på dygnet patienten kan äta samt större valfrihet i val av mat. Många avdelningar har även i dag måltidsvärdar.
Säkert är ju uppropet en reaktion på det hemska som drabbade deras familj, men det kan skapa mycket ångest och oro hos andra sjuka eller deras anhöriga om inte fokus ligger på vad som är väsentligt i en nutritionsbehandling.
Anna Agdestein
legitimerad dietist, Mälarsjukhuset