Reportrar fejkade psykisk sjukdom

1975 tog sig Pockettidningen R an en svår uppgift – fem journalister skulle wallraffa på Sundby sjukhus för att granska den svenska psykvården från insidan.

Strängnäsfotografen Hans Zetterberg tog fotografier till reportageboken.

Strängnäsfotografen Hans Zetterberg tog fotografier till reportageboken.

Foto: Zetterberg Hans

Övrigt2017-07-09 12:57

Tre reportrar låtsades vara psykiskt sjuka och lyckades bli intagna som patienter på Sundby. Två av deras kollegor lyckades få jobb som vårdare. De fick även en läkare att ta anställning med syftet att rapportera till redaktionen om vad som försiggick innanför sjukhusets gulputsade väggar.

Pockettidningen R är en socialpolitisk tidskrift. 1975 gavs den ut av flera riksförbund som arbetade för bättre villkor inom kriminalvård och psykiatrisk vård. Målet med undersökningen på Sundby sjukhus var att bidra till att mentalsjukhusen stängdes ner.

‒Jag var så skraj när jag lyckades bli inlagd. Jag var rädd för att jag inte skulle lyckas undvika de starka medicinerna. Men jag gömde pillren under tungan och gick in på toaletten och spottade ut dem. Det fungerade, säger Ann Mårtens, en av journalisterna som iklädde sig rollen som patient.

I förväg hade de tagit hjälp av en psykiatriker att lära sig hur psykiskt sjuka människor beter sig, men hon är inte säker på att hon övertygade alla.

‒Personalen anade nog oråd och de andra patienterna såg i våra ögon att vi inte var drogade, säger hon.

Det blev inget långvarigt experiment. Trots noggranna förberedelser som bland annat innebar att reportrarna byggde upp helt nya liv i Strängnäs inför intagningen, avslöjades de efter drygt en vecka. Men de kunde ändå publicera det drygt tvåhundra sidor långa reportaget "Vårdad till vanvett" om livet som patient och som anställd. De skrev om personalbrist, starka mediciner, outbildad personal, bristande resurser och sysslolösa patienter.

‒Det blev en jättedebatt i hela landet. Vi deltog i diskussioner i tv om mentalsjukhusens varande eller icke varande och om problemen med den tunga medicineringen, säger Ann Mårtens.

På den tiden ville hon inget hellre än att de gamla mentalsjukhusen skulle läggas ner. Idag är hon glad att det inte blev så, i alla fall inte med en gång.

‒Det hade varit lite för drastiskt, då hade många av patienterna hamnat på gatan, säger hon.

Citatet

"Förr var det hemskt här, oj, oj, oj, då fick man sprutor så att man var borta hela dagarna. Nu är det bättre. Och skötarna har blivit vänligare."

47-årige patienten "Allan" uttalar sig till Pockettidningen R:s wallraffande reporter Jörgen Berg 1975.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!