I Lärarförbundets senaste rankning klev Flen från plats 190 till 113 i kategorien resurser per elev. Det följer ett mönster av tidigare ökningar, 2014 års siffra för ”kostnad för kommunal grundskola per elev” var 88 412, 2015 var den uppe i 99 442 och förra året, det året som räknas med i Lärarförbundets rankning 2017, var den 116 483.
Det är en ökning med drygt 28 000 per elev över tre år.
Men vad som på pappret ser ut som en ordentlig resurssatsning är i stället ett luftslott som ger en missvisande bild.
Eva Gustafsson är kvalitets- och verksamhetschef på Flens kommun och säger att det kraftiga resurspåslaget är ett komplicerat förfarande.
‒Mycket bygger på att det förra året utbetalades pengar från staten på grund av den ökade migrationen, men att den intäkten inte får kvittas mot de motsvarande kostnaderna. När vi får så mycket bidrag från staten ser det bara ut som en kostnadsökning för kommunen.
För Gustafsson är det ett pedagogiskt dilemma som är svårt att förklara, men hon ger ett räkneexempel.
‒Om vi har en kaka med 100 000 och delar den per elev, exempelvis 100, då är det 1 000 per elev. När vi då får pengar från staten, till exempel 50 000, kan vi använda 1 500 per elev. Men de extra 500 kommer inte från den kommunala budgeten, utan från de statliga intäkterna.
Det innebär att summan som redovisas att kommunen lägger i resurser per elev är skev eftersom kostnaderna som varje elev genererar inte bara kan tas ur den kommunala potten, eftersom den innehåller pengar öronmärkta för integrationssatsningar.
‒Vi har tagit detta med Skolverket och SCB, vi borde egentligen ha fått tagit bort det som en jämförelsestörande post. Flen ser inte ut som övriga Sverige, vi är femte kommun i Sverige i antalet mottagna nyanlända, så för oss slår det extra fel. Men det är inte det enda krångliga. När man delar 2016 års ökade kostnader med antalet elever, så är det inte eleverna från 2016, utan snittet 2015/2016. I detta fall var det färre elever att dela de ökade kostnaderna på, vilket höjer snittet ytterligare, säger Eva Gustafsson som tycker att redovisningen blir missvisande för alla parter.
‒Om vi säger att det om två år är en ny politisk ledning och motsvarande siffra står på 102 000 istället för 116 000, då kommer det se ut som att den politiska ledningen i kommunen sänkt resurserna till skolan, när det egentligen handlar om andra statliga pengar. Vi tjänstepersoner kan redovisa och förklara för våra politiker så de förstår komplexiteten, men med justerade siffror tappar vi vissa jämförelsemöjligheter med andra kommuner och riket, säger Eva Gustafsson.