Och det är inte så konstigt att vinerna påminner om varandra i smaken. De görs på samma sorters druvor i samma trakter, oftast i Valpolicella norr om Verona. I ripassons fall tillsätts dessutom jästrester från just Amarone i en andra jäsning, för att ge det lättare och syrliga Valpolicellavinet lite mera stuns och fyllighet. Den andra jäsningen gör också vinet mer alkoholstarkt, vilket kännetecknar just storebrorsan Amarone – en krallig kille på alla vis.
Jag tycker att ripasson kan vara nog så god. I och med att vinet är lite mindre mäktigt funkar det bättre till mat. Suveränt till lagrade hårdostar och lite kraftigare rätter, gärna köttgrytor och vilt.
En lillebror att räkna med.
Mia Gahne/TT