Kommunstyrelsen tog under tisdagens sammanträde ställning till nya lokala ordningsföreskrifter för Eskilstuna. Som tidningen tidigare berättat blir det skärpningar kring var det är tillåtet att dricka alkohol utomhus och när fyrverkerier får avfyras.
Nu står det klart att kommunen också vill föra in åtgärder mot tiggeri i ordningsreglerna.
Bakgrunden till majoritetens ställningstagande är dels följdkonsekvenser som tiggeriet medför och dels att det handlar om människor som befinner sig i väldigt utsatt situation. Konsekvenserna kan bland annat handla om olagliga bosättningar, nedskräpning och annan kriminalitet.
I april 2016 föreslog SD i en motion "att Eskilstuna kommun i sina ordningsföreskrifter lägger in en skrivelse som ger polisen mandat att avvisa tiggare från offentlig plats".
Motionen avslogs, bland annat med hänvisning till att tiggeri varken är straffbart eller brottsligt enligt svensk lagstiftning.
– SD föreslog ett förbud, vi provar nu en annan angreppsvinkel som ingen annan har försökt med. Flera kommuner har försökt förbjuda tiggeri, men det har länsstyrelsen satt stopp för med vändande post. Vår modell innebär att tiggeri inom vissa geografiska områden kommer att kräva tillstånd från polisen, säger Jimmy Jansson.
Bland annat handlar det om centrala Eskilstuna och inom flera handelsområden.
– Vi anser att tiggeri inte är rätt sätt att använda det offentliga utrymmet, säger Jimmy Jansson.
[fakta nr="2"]
– Det är inte bra för någon, inte för hur samhället mår och inte för de individer som skulle behöva hjälp på annat sätt och som nu hamnar i samhällets gråzon.
Han menar att den här modellen – om den inte visar sig strida mot lagen – har flera finesser.
– Ansökningsavgiften i sig ställer till problem. Är den värd att betala i förhållande vad en tiggare får in på en dag?
– Och eftersom tiggare tvingas till kontakt får polisen kontroll över situationen på ett annat sätt.
Hur skiljer man på passiv och aktiv pengainsamling? Är en tiggare som spelar dragspel en aktiv pengainsamlare som därför inte behöver tillstånd?
– Det är en juridisk definitionsfråga som får prövas. Hårddraget tror jag man säga att den som sitter still på samma ställe är passiv medan den som går runt och skramlar med en bössa är aktiv.
Kommer välgörenhetsorganisationer och skolklasser också att behöva söka tillstånd för att samla in pengar?
– Det finns en risk att vi hamnar i det läget. Men då får sådana som jag, som lägger en peng i Röda korsets eller Världens barns bössa, vara beredda att lägga en liten slant extra.
I ert förslag ska böter kunna utdömas om tillstånd saknas. Är det verkningsfullt med tanke på att tiggarna inte har några pengar?
– Nej, det är inte verkningsfullt men det innebär att de här personerna då kan tvingas lämna platsen.
De tre majoritetspartierna har fört diskussioner om förslaget inom respektive fullmäktigegrupp.
– Det är inget enkelt beslut och det finns många synpunkter kring detta. Men jag tror att det finns ett brett stöd.
Kommunalrådet Jari Puustinen (M) är nöjd med majoritetens ställningstagande.
– Det är bra att vi har enats och satt ner foten för att ta tag i problematiken. En kommun kan inte förbjuda tiggeri men att kräva tillstånd är en bra väg att gå. Det är bra för alla parter och vi kommer att få ordning och reda i våra områden.
Förslaget ska nu ut på remiss till samtliga nämnder och till Polismyndigheten. Synpunkter från fastighetsägare ska också hämtas in. Yttranden ska vara inlämnade senast 21 mars, därefter kan kommunfullmäktige fatta beslut.