Rogges åttondeklassare letar radioaktiva svampar

Hur radioaktiva är svamparna i Sveriges skogar, 32 år efter Tjernobylolyckan? Det vill forskare ta reda på och till sin hjälp har de högstadieelever i hela landet, bland annat från Europaskolan Rogge.

Leo Hellstrand Pilt, Tara Korpy och Edvin Ramic identifierar spillningen de hittar på en bergsknalle i Stadsskogen. Prover tas och fotograferas, och forskarna på Uppsala universitet vill också ha GPS-kooridnaterna för fyndet.

Leo Hellstrand Pilt, Tara Korpy och Edvin Ramic identifierar spillningen de hittar på en bergsknalle i Stadsskogen. Prover tas och fotograferas, och forskarna på Uppsala universitet vill också ha GPS-kooridnaterna för fyndet.

Foto:

Övrigt2018-04-11 11:11

Skogen ersatte klassrummet på måndagsmorgonen, när Europaskolan Rogges åttondeklassare bytte lektion mot exkursion. 60 elever i klasserna 8A och 8B gav sig då ut i Stadsskogen för att hjälpa forskare att kartlägga radioaktiviteten i svampar.

– Det har med Tjernobyl att göra. Cesium-137 har en halveringstid på ungefär 30 år, och i år är det 32 år sedan olyckan. Så nu ska vi se hur mycket strålning det finns i svamparna, berättar Leo Hellstrand Pilt i klass 8A.

Eleverna deltar i projektet Strålande jord, som Uppsala universitet bedriver tillsammans med Statens lantbruksuniversitet och Strålskyddsmyndigheten. Det gör sammanlagt 250 högstadieklasser från stora delar av landet; Sörmland representeras också av Strålforsskolan och Faktoriet i Eskilstuna.

Allt sedan olyckan har mätningar genomförts på många olika platser i landet, med varierande noggrannhet och tidsintervall. De flesta värdena som finns i Strålskyddsmyndighetens cesiumdatabas är uppmätta före 2002, så universiteten och myndigheten ser ett intresse och behov av en större insats.

Cesiumet som föll ner över Sverige 1986 har inte legat inaktivt på marken. Kemiska och biologiska processer gör att det har omfördelats i naturen. Svampar, som genom sitt mycel samlar in näringsämnen från stora ytor, förmodas ha betydelse för hur det radioaktiva ämnet rör på sig. Samtidigt står svampar på menyn för exempelvis rådjur och vildsvin.

Forskarnas mål är att ta ett samlat och uppdaterat grepp om cesiumhalterna i den svenska miljön – och för att lyckas har de tagit landets högstadieelever till hjälp.

– Vi ska leta efter åtta typer av svampar och spillning från rådjur och vildsvin, berättar Tara Korpy och läser i fältprotokollet samtidigt som hon drar på sig en plasthandske på högerhanden.

Nog växer det svampar i Stadsskogen, men under den tid som tidningen är med lyser just de sorter som gruppen letar efter med sin frånvaro.

– Men här är det bajs! ropar snart Edvin Ramic och identifieringsarbetet – rådjur eller hare? – tar vid.

Prover samlas in, fotograferas och förses med GPS-koordinater. Cesiumhalterna ska mätas med utrustning som eleverna har satt ihop under tekniklektionerna, och resultaten ska rapporteras in till Uppsala universitet.

– Det är roligt att kunna hjälpa till på riktigt, säger Edvin Ramic.

Är det farligt att äta svamp?

– Nej. Det finns lite strålning överallt men om det hade varit farligt så hade myndigheterna gått ut och varnat oss om det, säger Leo Hellstrand Pilt.

Norrland drabbades hårt av farligt nedfall

I april 1986 skedde en kärnkraftsolycka i Tjernobyl i nuvarande Ukraina, vilket fick till följd att radioaktiva ämnen spreds i mark och luft över stora delar av Europa. På grund av de vind- och regnförhållanden som rådde dagarna efter olyckan drabbades Gävletrakten och området kring Sundsvall och Härnösand hårdast i Sverige.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!