Förtroende är avgörande i mötet mellan patient och personal i vården. Men det krävs en del av landstingen för att det ska fungera.
Kärnan i förtroendet är hur vården fungerar ur ett patient- och medborgarperspektiv. Det är också det som både regering och landstingen bör fokusera på, enligt rapporten Förnuft och känsla: Befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården, som Myndigheten från vård - omsorgsanalys (Vårdanalys) presenterade nyligen.
Särskilt angeläget är det för ett landsting som Sörmland att jobba med förtroendefrågan, enligt rapporten, eftersom Sörmland ligger under rikssnittet när det gäller förtroende bland befolkningen.
Endast 58 procent av sörmlänningarna känner ett stort förtroende för hälso- och sjukvården. 27 procent uppger att de varken känner ett stort eller litet förtroende för vården, medan 15 procent har ett litet förtroende. Det placerar Sörmland bland de sex av 21 län där förtroendet är lägst och kan jämföras med Kalmar, Örebro och Jönköpings län i topp, där 72 procent av befolkningen känner ett stort förtroende för hälso- och sjukvården. Rikssnittet ligger på 65 procent.
Isabelle Carnlöf, utredare på Vårdanalys konstaterar att förtroendet för hälso- och sjukvården generellt i landet är stort.
Särskilt stort är förtroendet för personalen och för sjukhusen. Men det finns svaga länkar och några sådana är skillnader mellan landstingen och regionerna, ett mindre förtroende för vårdcentraler jämfört med sjukhusen och för systemet och beslutsfattare.
Dessa svaga länkar är problematiska, behöver tas på allvar och undersökas vidare, menar rapporten.
– En central slutsats från forskningen om förtroende är att ett stort förtroende är en helt central ingrediens i en väl fungerande hälso- och sjukvård eftersom det medför legitimitet och effektivitet och påverkar hur individer agerar i samspelet med vården. I vår studie såg vi att personer med ett litet förtroende för hälso- och sjukvården oftare har avstått från att söka vård eller följa behandlingsråd, vänt sig direkt till akutmottagning istället för vårdcentral, sökt en second opinion och sökt hjälp inom alternativmedicin, säger Isabelle Carnlöf.
Upplevelse av brister i tillgänglighet, kontinuitet och i relationella faktorer som att bli tagen på allvar och att bli lyssnad på i mötet med vården är vanliga orsaker till att ha ett litet förtroende för hälso- och sjukvården, fortsätter hon.
Förtroende är också något som kan påverkas av många faktorer, men hur vården upplevs fungera av patienter och medborgare har stor betydelse, slår rapporten fast.
Det är också det som vården kan styra över och påverka, menar författarna till rapporten, som också visar att det finns tydliga samband mellan förtroende och om vården ges på lika villkor.
Det finns inga genvägar till ett långsiktigt hållbart förtroende, menar rapportförfattarna och pekar ut några särskilda områden där insatser är särskilt viktiga, och där insatser inte kan ersättas av enbart information och kommunikation.
En del i att stärka förtroendet bland befolkningen är att stärka tillgängligheten, öka personcentreringen i vården och säkerställa att patienter och medborgare har insyn i och kunskap om vården.
– I grunden handlar det om att bygga förtroendet via ett hälso- och sjukvårdsystem som lever upp till medborgarnas förväntningar i flera olika avseenden. Ett första steg är att följa och analysera förtroendet i det egna landstinget. Vår rapport kan ge vägledning kring vilka aspekter som är viktiga att inkludera i sådan analys, säger Isabelle Carnlöf.