Så blir du bättre på källkritik

Vi lär dig tipsen som gör dig bättre på källkritik. Åsa Larsson, redaktör för Viralgranskaren på Metro är experten.

Åsa Larsson, redaktör på Metros folkbildande projekt Viralgranskaren.

Åsa Larsson, redaktör på Metros folkbildande projekt Viralgranskaren.

Foto: Metro

Övrigt2017-03-30 04:00

Unga har aldrig tagit del av så mycket nyheter som i dag, vilket naturligtvis är fantastiskt. Finns det några baksidor med det?

– Absolut. När folk inte riktigt vet vad de ska lita på, för att allt ser ut som likvärdiga nyhetskällor. Många måste lära sig att värdera information. Man vill tro på det man ser på nätet, man vill tro på andra människor. Det är inte lätt att komma på att den här människan kan försöka lura mig, ­eller själv kan vara lurad. Den hemskaste konsekvensen är när oskyldiga hängs ut. Sedan blir det ju en samhällelig konsekvens när vi pratar om felaktigheter och händelser som inte hänt.

Vilka knep använder de som står bakom sajter med falska nyheter, för att få oss att tro på dem?

– De använder ett format som kommer från vanliga medier, eftersom det finns en styrka i det. De gör innehåll som ser ut som nyhetsartiklar med rubriker och bilder, och uttrycker sig så som journalister gör. De ser ut som sajter man kan tänka sig att det kan finnas en redaktion bakom, men innehållet är ihopklippt. Någon skruvar rubriker och förvränger påståenden. Missförstånd och myter om hälsa dyker ofta upp på sådana sidor, exempelvis skrämselbudskap om vad som orsakar sjukdomar.

Vilka är de största sådana ­sajterna att se upp med?

– Alla artiklar i bilagan #viställerupp hittar du här.

6 knep som gör dig till en viralgranskare

1. VEM ÄR ORIGINALKÄLLAN?

När medier skriver om varandras artiklar, och bloggare, twittrare och Facebookanvändare kommenterar, förändras ofta innehållet. Översättningar från olika språk försvårar och tolkningar görs, omedvetet eller högst omedvetet. Medier refererar bakåt till den källa de har gjort en ”rewrite” av, så du kan klicka dig till originalkällan. Översätt artikeln med hjälp av Google translate eller någon som kan språket.

Du kan dessutom googla på innehåll i artikeln för att ta reda på mer – glöm inte att du kan ställa in datum och söka på en viss tidsperiod på Google, som strax efter den tid som händelsen påstås ha inträffat.

2. VAD FÖRESTÄLLER BILDEN?

Bilder kan vara manipulerade. En person hävdar att hen har sett en varg på en viss plats i din kommun och lägger ut en bild på en varg. Tänk efter innan du köper påståendet rakt av. Titta på bilden. Ställ frågor till dig själv: ”Det är snö på bilden. Men är det snö ute nu?” till att börja med. Bilden kan vara stulen.

Du kan högerklicka på en bild på nätet (om du använder Google Chrome) och välja alternativet ”sök på Google efter bild” för att se om den finns publicerad på fler ställen. Annars kan du ladda ner bilden, ladda upp den på Google och söka. Är bilden viral, dyker det upp många träffar. Du kan även söka på en del av bilden för att se om det är flera ihopklippta bilder.

Via sajten metro.se/viralgranskaren finns fler tips om videogranskning, ­personresearch och annat.

Källa: Internetstiftelsen i Sverige och Viralgranskaren på Metro.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!