Så gör man majstången i Barva

Majstången i Barva är inget som görs på en höft. Det finns regler för varenda meter, krans och ring. Och banne den som sticker in ett par prästkragar, för här finns anor från 1743. Som ska bevaras.

Övrigt2015-06-12 21:00

I år är det 75 år sedan den traditionella majsången restes för första gången vid Barva bygdegård. Då, 1940, hade byborna gjort en rekonstruktion av majstången som restes 1743 på Lindholms gårds i Barva socken. Att man så säkert vet att det var just då beror på att årtalet var målat på den förgyllda tuppen som ska sitta längst upp i stången.

Bertil Zentio är ordförande i stiftelsen Barvagården och en av Barvaborna som varit med om att arrangera midsommarfirandet i mer än 50 år.

– Jag var sex år när vi flyttade hit och då fanns majstången och firandet här i bygdegården. Sen var det väl några år i tonåren som jag inte var så intresserad, men efter det har jag varit med varje år. Och jag fyller snart 70, berättar Bertil när vi träffar honom, Maud Svensson och Angelica Jansson som tillsammans är generaler för årets firande.

Det är drygt två veckor kvar till midsommarafton, regnet hänger i luften och det är cirka tio grader varmt. Maud och Angelica sitter på trappen till bygdegården och binder en krans och krona för att visa hur det går till när stången ska kläs.

– Ja, i dag är det ju nästan lika "varmt" som det har varit de senaste midsommaraftnarna, säger Angelica medan hennes syskonbarn Kitty, ett och ett halvt år och Lova fyra år leker runt henne.

I knäet har hon en stomme av järntråd som ska kläs med liljekonvaljblad.

– Enligt traditionen ska bladen vikas på mitten med den glansiga baksidan utåt. Sen river man bladen en bit på mitten för att de ska bli som en rosett och binder sedan fast dem med tråd.

Två ringar sätts samman till en rund boll – eller krona som dekorationen kallas i den gamla beskrivningen som förklarar hur majstången ska kläs. Allt är noga dokumenterat, vilka löv som ska användas var och hur, vilka blommor som ska sitta i kronorna på tvärslån (endast mörkröda pioner), och att det ska finnas fyra olika stora ringar runt stången.

– Ibland känns det lite fel när folk har plockat blommor och vill sätta dem i stången och så får dom inte göra det. Vi kanske borde ändra på traditionen lite? säger Angelica halvt på allvar.

En Ikeakasse fylld med eklöv står vid Mauds fötter. Hon tar några åt gången, gör till en bukett och binder fast dem på en rund stomme. För just eklöv ska det vara på de fyra ringarna som hänger i olika storlekar runt stången.

Bertil har spikat ihop en liten visningsstång för vår skull. På den har han börjat binda stora löv av lönn.

– Vi brukar vara tre karlar som gör det, en håller koll på sidorna, en ser till att ovansidan blir täckt och den tredje att undersidan får löv överallt. På varannan eller vart tredje varv spikar vi fast snöret så att inte löven ska trilla bort och stången blir kal. Det är också viktigt att tänka på att löven ska hänga nedåt, säger Bertil.

I Barva är det också noga med att säga "majstång" eftersom det kommer från att maja, som betyder lövad stång.

Mellan 20 och 40 personer brukar komma och hjälpa till att klä majstången. Hur många beror på vädret, berättar Maud och fortsätter:

– Allra först har Bengt Pettersson varit ute på morgonen och huggit ned grenar av ek och lönn. Han är skogshuggare och har ärvt uppdraget efter sin far. En hel skrinda full med grenar brukar stå här klockan nio på morgonen då vi börjar.

Vid elvatiden blir det kaffepaus och klockan ett brukar stången vara klar. Då skyndar alla hem för att slänga i sig lite mat och ta på andra kläder. Klockan två öppnar festplatsen med fiolspel och efter cirka en timme reses stången. Det krävs 16 personer med stöttor samt en traktor för att få den 18 meter höga majstången i lodrätt läge. Därefter är det dags för dansen och sist av allt blir det traditionell dragkamp mellan Barva syd och Barva nord.

– Vi i syd brukar alltid vinna och det gör vi säkert i år igen, säger Angelica självsäkert.

När klockan är fem är firandet över.

– Förr hade vi även dans på kvällen, men det blev färre och färre som kom så vi slutade att arrangera det. Tiderna förändras. Folk vill hellre gå hem och grilla i stället, säger Maud.

Men på midsommardagen är det aktiviteter igen i bygdegården. Då blir det friluftsgudstjänst och hembygdsmuseet har öppet.s

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om