Så håller de sitt långa äktenskap levande

Vartannat par skiljer sig. Ungefär. Det har vi hört tidigare.
Men många håller ihop. Länge. Till och med livet ut.
Vi har träffat fyra par som alla gifte sig 1970 mellan maj och juni. Tre i Mariefreds kyrka och ett par i Fors kyrka.
De är dessutom vänner och har firat gemensamma bröllopsdagar sedan dess, senast sina 40-åriga bröllopsdagar i Wien.
Här delar de med sig av några enkla äktenskapliga tips:

Övrigt2012-02-02 06:23

Birgitta och Terry Wyatt, 66 respektive 63 år. Gifte sig 25 juli 1970 i Mariefreds kyrka. Har döttrarna Anna och Emma, födda 1972 respektive 1975, fem barnbarn – alla flickor:

– Att vi har ungefär samma intressen, som idrott, har betytt väldigt mycket för oss. Vi har spelat tennis respektive fotboll under ungdomen och varit idrottsledare båda två när barnen var små. De höll på med både handboll och fotboll.

– En sak jag tänkt mycket på, säger Birgitta, det är att vi hade betydligt mer tid för varandra än vad våra barn har med sina respektive i dag. De vet ibland inte var den andra är, vad den andre gör. När våra barn var små, var jag hemma. Allt var fixat och klart när kvällen kom och det var dags för fritidsaktiviteter.

– Sen hade jag också mina föräldrar här i Mariefred som stöd och hjälp när barnen blev lite större och vi båda jobbade.

Birgitta har varit försäkringshandläggare och Terry haft chefsjobb i olika branscher, båda är nu pensionärer.

Hur var det när barnen flyttade hemifrån?

– Det blev tomt. Men skönt. Det förändrade inte vår relation. Vi har fortfarande roligt tillsammans.

Och pensionärslivet?

– Jag fick inte vara ledig så länge själv förrän Terry också blev det…, säger Birgitta.

– Vi har stor tomt, spelar golf, reser mycket, ja vi har helt enkelt många gemensamma intressen. Trivs ihop.

Monica och Bernt Franzén, 64 respektive 70 år. Gifte sig 19 juni 1970 (samma bröllopsdag som Kungen och Silvia, Victoria och Daniel). De har barnen Pernilla och Daniel, födda 1972 respektive 1974, två barnbarn.

– Att vi hade ett nätverk av våra respektive föräldrar när barnen var små betydde mycket. De fungerade ibland som små ”hustomtar” hos oss för att vi skulle få ihop det. Inte minst när vi 1969, året innan vi gifte oss, även byggde hus.

Monica var också duktig i tennis, tävlade i det och träffade genom tennisen Birgitta som även hon spelade.

Senare blev Monica tävlingsledare inom tennisen. Idrotten har därför spelat en stor roll även i detta pars liv. Förutom tennis har det funnits handboll, fotboll och skytte med i bilden.

– Vi har helt enkelt värnat om varandra under vårt äktenskap. Vi har hållit i hop. Den andra har fått göra vad den vill, odlat sina intressen. Vi är nöjda så.

Nu är Bernt pensionär sedan flera år tillbaka. Han har fyllt 70 år och trappade först ner till halvtid från jobbet som slottshantverkare på Gripsholms slott. Det var inte roligt att gå hemma ensam utan Monica tyckte han och tycker inte nu heller. Men hon slutar snart som barnskötare.

Marianne och Göran Lennmark. Gifte sig 16 maj 1970 i Mariefreds kyrka. Har barnen Kristin och Fredrik, födda 1971 respektive 1974, fyra barnbarn:

– Jag var bara 14 år och Göran 15 när vi träffades, säger Marianne. Han var målarlärling, målade där jag var barnflicka.

– Ja, hon var ung, jag fick knappt röra henne de första fem åren, säger Göran…

De fick också vänta ända tills de fyllde 21 år för att få gifta sig. Måste bli myndiga först.

Marianne och Göran har också mycket gemensamt, men även skilda intressen. Göran löptränar mycket, tidigare var det friidrott, skidåkning och orientering som gällde. Det har också följt barnens idrottande.

– Jag måste träna än idag för att må bra, säger han. Springer tre gånger i veckan ungefär.

Marianne å sin sida tar promenader och tränar styrketräning. Hon är också den som lagar maten och sköter hushållet.

– Det där med att man ska dela exakt lika på alla sysslor hemma, fungerar inte. Jag kan till exempel absolut inte lag mat, säger Göran. Vi vet vår plats båda två, hos oss är det mycket regler… Nejdå, men var och en gör det den är bra på. Och vi ställer upp för varandra.

Göran jobbar som målare och Marianne har jobbat med äldre och även med barn. Nu har hon slutat jobba, Göran har något år kvar till pensionen.

De reser mycket tillsammans, träffar gärna nya vänner på sina resor.

Ett bra tips Marianne förmedlar är att man regelbundet lämnar bort sina barn när de är små, så man får tid för varandra och kan göra något roligt ihop.

– Så gjorde våra föräldrar – tog hand om våra barn. Nu är det vi som tar hand om våra barnbarn, säger Marianne.

Anita och Manne Lundqvist G ifte sig 18 april 1970 i Fors Kyrka. De har två barn, Anette och Magnus, födda 1973 respektive 1975, 4 barnbarn.

Anita är Eskilstunaflicka från födseln medan Manne bodde i Torshälla under sin tonårstid.

– Vi träffades nyårsafton 1965 i Parken i Eskilstuna. Anita hade nyss börjat jobba efter gått ut handelsskolan, medan jag fortfarande gick i gymnasiet, berättar Manne. 

Anita 63 år. Manne 65 år. Anita har arbetat som medicinsk sekreterare och Manne som konsult. Numera hoppar vi in som vikarie på kortare jobb.

– Göran och Marianne har vi känt så länge vi har bott i Mariefred. Vi flyttade in i villa som grannar samma dag i Mariefred 1974. Våra barn lekte mycket tillsammans och Marianne var dagmamma till Anette och Magnus.

– Birgitta och Terry samt Monica och Bernt träffade vi när vi började spela tennis några år senare och vi hade mycket tennistävlingar och fester tillsammans. Det var en jättekul tid.

– Hösten 2009 flyttade vi ner till våra barn och barnbarn i Helsingborg, för att få närmare kontakt med barnbarnen under deras uppväxt.

– Kontakten med våra Mariefredsvänner försöker vi hålla i så mycket vi kan. De kommer till oss och bor några dagar och vi försöker hälsa på så många vänner som möjligt när vi åker upp till Sörmland.

– Numera är våra fritidsintressen golf, cykling, promenader och trädgårdsarbete.

– Till skillnad från de andra familjerna så hade vi inte så mycket hjälp av våra föräldrar när våra barn var små. Anita jobbade halvtid i Mariefred tills Magnus var cirka 9 år vilket gav utrymme för större samvaro med barnen.

För att hålla ihop ett äktenskap så här länge bör man nog ha en stort mått av flexibilitet och låta var och en utvecklas efter sin förmåga, tycker Anita och Manne.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om