Barnspsykiatrin i Sörmland hör till dem som träffar många hemmasittare och upplever att antalet ökar och ser att det är ett enormt samhällsproblem där eleven riskerar skolmisslyckande och framtida utanförskap.
Nyköpings kommun analyseras siffror kring hur många elever som är frånvarande, liksom orsaker till frånvaron. Men Henrik Eriksson, utbildningschef högstadiet och gymnasiet i Nyköping säger att fokus bör ligga på personnivå, inte på siffror.
– Frånvaro är alltid individkopplat och varje enskild situation måste belysas från sin enskildhet, säger han.
Frånvaro är också något som går i vågor och därför inte riktigt kan mätas i en linjär ökning, menar Henrik Eriksson.
– Jag kan inte säga med något belägg att det är ett växande problem utan ett problem som i varierar över tid i storlek. Men skolan har ett långtgående ansvar att utreda frånvaro, det försöker vi hela tiden förfina, säger Henrik Eriksson.
I Nyköping fanns förut ett projekt kallat Stanna i skolan, som byggde på att försöka främja skolnärvaro. Det ledde till att kommunen inrättade tjänster som elevcoacher, en insats för att komma elever närare i vardagen och som nu är inbyggt i organisationen.
– Men det är inte så att det finns en modell som passar för att fånga alla elever som är borta från skolan. Det är också viktigt att ha en rik elevhälsoorganisation och ytterst handlar det om att ha en välkomnande utbildningssituation, att varje elev känner att skolan är till för mig. Det är lätt att säga, men det handlar om komplexiteten att kunna möta varje elev, säger Henrik Eriksson.
Eskilstuna kommun delar barnpsykiatrins bild av att fler barn saknas från skolan och gjorde av den anledningen en kartläggning under 2018 kring elever med oroande hög frånvaro.
– Inom ramen för skolornas systematiska kvalitetsarbete såg vi att elever med oroande frånvaro var en växande problematik så vi ville ta ett helhetsgrepp kring frågan. De ordinarie systemen kring frånvaroregistrering räckte inte utan då vände vi oss till elevhälsoteamen för att få en kvalitativ bedömning från varje skola, förklarar Marie Olsson, enhetschef, barn- och utbildningsförvaltningen.
Kartläggningen innefattar elever inom den kommunala grundskolan. Definitionen för oroande frånvaro var vid kartläggningen elever som har varit frånvarande från skolan 10 dagar eller vid 10 tillfällen under läsåret. Resultat blev cirka 400 elever fördelat på 27 kommunala grundskolor.
Utbildningsförvaltningen har tillsammans med socialtjänsten i Eskilstuna nu köpt in en utbildning kring en metodik för hemmasittare som kallas för Hemmasittarprogrammet. Det är ett behandlingsprogram för barn och ungdomar som är skolfrånvarande. Ett skolnärvaroteam har också startats, som jobbar främjande, förebyggande och med åtgärdande insatser för dessa elever, utifrån behandlingsprogrammet.
Strängnäs kommun har liksom Eskilstuna intensifierat arbetet kring elever med hög frånvaro och följer numera upp det mer kontinuerligt än tidigare, flera gånger per termin, meddelar barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria Ehrnfelt (M).
Men det är för tidigt att säga om det har skett en ökning av frånvaron, eftersom kommunen inte har något att jämföra med, tilläger hon.
I nuläget har kommunen 19 elever (kommunala skolor och friskolor sammantaget) med över 75 procentig frånvaro från skolan.
Viktigt enligt Maria Ehrnfelt är att satsa på stressreducerande åtgärder, fokus på studiero och trygghet.
– Precis samma saker som gör att vi vuxna mår bra på jobbet, säger hon.
Johan Söderberg (S), bildningsnämndens ordförande i Katrineholm kan inte se någon direkt ökning av så kallade hemmasittare.
– Men vi ser att det finns mycket frånvaro från skolan, i olika åldrar, och det är därför prioriterat att jobba förebyggande på olika sätt. Dels görs det förstås mycket på varje skolenhet för varje enskild elev, dels har vi kommunövergripande insatser. Vilka insatser som görs beror på hur omfattande frånvaron är och under lång tid den pågått, säger han.
Inom grundskolan i Katrineholm finns bland annat projektet SamTid, ett samarbete mellan bildningsnämnden och socialnämnden som syftar till att fånga upp elever med oroande frånvaro inom grundskolan. Exempel på insatser är att personal går hem till elever på morgnarna och följer dem till skolan, samtal med elever och vårdnadshavaren och hjälp med anpassningar i samverkan med barn- och elevhälsan. SamTid arbetar i dagsläget med 16 elever.
För att utveckla verksamheterna genomförs också utbildning för pedagoger kring NPF (neuropsykiatriska funktionsvariationer) och samarbeten på olika sätt med specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Johan Söderberg ser ett behov av fler utbildade speciallärare och specialpedagoger, för att bättre kunna anpassa lärsituationerna för elever i behov av särskilt stöd eller anpassningar.
– Generellt kan man nog säga att det som verkligen har effekt för att förmå elever med hög frånvaro att komma tillbaka till en fungerande skolgång är individualiserade lösningar, med ett arbetssätt där eleven känner sig sedd och bekräftad utifrån sin problematik och, framför allt, sina styrkor, säger Johan Söderberg.