Så många ton elskrot lämnades in i Sörmland – kommunen som sticker ut i statistiken

Nu är statistiken klar för antalet ton elskrot, som vitvaror, dammsugare, tv-apparater, datorer och gamla telefoner, som svenskarna lämnade in till återvinning under fjolåret.

Foto:

Övrigt2019-03-25 04:37

Det här är siffror som El-kretsen i samarbete med samtliga svenska kommuner nu redovisar för 2018.

Totalt var det 146 228 ton elskrot som lämnades in under fjolåret och det motsvarar cirka 14,3 kilo per person i landet och det är samma mängd elskrot som den genomsnittlige sörmlänningen också lämnade tillbaka.

Om man jämför årets siffror från El-kretsen med fjolårets mätning ser man en ökning med tydliga nio procent. I vikt minskar skrotåterlämningen något i omfattning, men i antalet objekt ser man en tydlig ökning.

Elprodukterna blir lättare, menar man från El-kretsens sida och pekar på skillnaden i vikt mellan en så kallad tjock-tv och en platt dito. El-kretsens verkställande direktör, Martin Seeger kommenterar det hela så här:

– Att antalet insamlade produkter ökar är väldigt glädjande. Framför allt är det en vinst för miljön då mycket elektronik innehåller metaller som är väldigt resurskrävande att utvinna från malm. I stället för att utvinna ny metall kan vi komma långt genom att återvinna metallerna i prylar som ligger hemma och skräpar i byrålådan. Det krävs till exempel tio ton ny järnmalm för att tillverka en guldring, men bara tio kilo återvunna mobiler.

Sörmlänningarna bidrog med 4 237 213 kilo in och det blir alltså ett snitt på cirka 14,3 kilo per person, men jämför man procentuellt mellan de sörmländska städerna så skiftar det ganska markant i viljan att lämna in sin elskrot för återvinning.

Eskilstuna svarar visserligen för en dryg fjärdedel av det totala antalet objekt, men når ändå bara en blygsam 13,15 kilo per person när man slår ut summan delad med folkmängden.

En siffra som bara Strängnäs tog sig under i och med att de lyckades skrapa ihop en samlad vikt på 11,6 kilo per person.

Nyköping lyckades ta sig förbi Eskilstuna och Strängnäs med några hekto - 13, 3 kilo elskrot per invånare.

Trosa och Gnesta var flitigast i att lämna i från sig kasserad elektronik, Trosa nådde över 20 kilo medan Gnesta kämpade sig över 19,

Trea i länet blev Vingåker som under fjolåret återvann 17,3 kilo elskrot per invånare.

Katrineholm lämnade in 16,7 kilo och Flen 16,3.

Duktigaste länen i landet är Jämtland (19,3 kilo), Gotland (17,7 kilo) och Norrbotten (16,9 kilo).

Katrineholms-Kuriren åkte till en återvinningsstation för att ställa frågan: Handen på hjärtat – hur bra är du på att lämna elektronikskrot till återvinning?

Malin Andersson, Julita:

– Har jag sådana sopor så återvinner jag dem, det är inget jag kastar i de vanliga soporna. Jag slängde i och för sig en tv nyligen, men mest handlar det för min del om småelektronik.

Sofia Dahlin, Katrineholm:

– Jag tycker att jag är duktig – när jag väl kommit mig för att plocka ihop skrotet! Oftast lämnar jag mindre grejer, sådant som brukar blir liggande hemma ett tag – precis som med batterier.

Roland Eklöf, Katrineholm:

– Jag är duktig, tycker jag. Det är viktigt att sortera sina sopor och inte blanda ihop en massa olika saker. Sortera och återvinna måste man göra, för miljöns skull.

Emma Rask, Katrineholm:

– Jag försöker! Men visst har det hänt att någon av barnens batteridrivna leksaker har åkt ner i soporna. Just nu åker vi till återvinningen ofta och försöker få med oss elektronikskräpet också.

El-kretsen

Skapades 2001 av elektronikproducenterna för att göra återvinningsprocessen smidigare. I samarbete med Sveriges 290 kommuner erbjuder man alla ett rikstäckande insamlingssystem.

Uttjänt elektronik och batterier transporteras de till återvinningsanläggningar för demontering och sortering, och här tas komponenter om hand och olika beståndsdelarna förädlas till nya råvaror.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!