Landstinget i Sörmland genomför varje år enkäten Liv&hälsa ung där elever i årskurs 7, 9 och år 2 på gymnasiet får besvara frågor om sina levnadsförhållanden och måenden. Den senaste rapporten från år 2017 visade att 57 procent i årskurs 9 kände sig glada någon gång varje dag. 52 procent kände sig stressade minst en gång i veckan.
– Vi känner igen oss i det som studien visar, säger Marie Egrér, skolsköterska för högstadiet på Stenhammarskolan i Flen.
Och siffrorna ser ut att bli allt sämre. Sedan 1980 har den psykiska ohälsan i samhället fördubblats och medan antalet självmord bland vuxna sjunker – så är gruppen 15 till 29 år kvar på samma nivåer.
– Om någon mår dåligt, så frågar vi alltid om det finns tankar på självmord. Det är viktigt att prata om det, även om det så klart är ett svårt ämne, säger Marie Egrér.
Ofta söker eleverna till skolsköterskan med andra symtom än psykiska besvär.
– Många kommer först till oss med så kallade psykosomatiska symptom. Det vanligaste är huvudvärk och magont, som efter uteslutningsmetoden visar sig bero på att eleven inte mår bra psykiskt, säger Maria Egrér.
I en rapport från Folkhälsomyndigheten, där man försökt att sammanställa bakomliggande orsaker till ungas dåliga mående, konstaterar man att brister i skolan är en bidragande faktor, bland annat att låga betyg tycks öka risken för psykisk ohälsa.
– Tyvärr går det dåliga psykiska måendet allt längre ner i åldrarna, säger Anna Ohlsson.
Att kraven hela tiden höjs påverkar eleverna, det håller både skolsköterskan Marie Egrér och skolkuratorn Anna Ohlsson på Stenhammarskolan med om.
– Många elever uttrycker att de känner sig stressade, men det gäller att skilja på psykisk ohälsa och vad som är normalt att känna inför exempelvis ett prov eller en presentation, säger Anna Ohlsson.
– Tyvärr kan psykiska sjukdomar och begrepp användas lite lättvindligt bland unga i dag. Att känna oro över att stå framför klassen kan ju vara normalt och är inte automatiskt ett problem. Utmaningen för oss är att sortera i vad eleverna som kommer till oss faktiskt har för problem. Och jag vill säga att vi har väldigt bra koll på vilka som faktiskt har psykiska besvär och vilka som inte har det, säger Marie Egrér.
Elevhälsan på Stenhammarskolan ser att Flen som område är väldigt utsatt och att det är ett tufft område att arbeta med sådana här frågor i.
– Flen är ett socioekonomiskt utsatt område och då gäller det att jobba brett. Vi har mycket kontakt med föräldrar och erbjuder även familjesamtal där det behövs. Det är viktigt att även föräldrar tar sitt ansvar och tar hjälp till sina barn om de mår dåligt, sen finns vi här på skolan som stöd, säger Anna Ohlsson.
Sociala medier pekas i många diskussioner ut som en bidragande faktor till att unga mår sämre, men i studier som gjorts framhålls både negativa och positiva hälsoeffekter, vilket gör det svårt att säga hur internet påverkar unga användare.
– Tjejer är överrepresenterade hos oss när det kommer till att berätta om problem de upplever i sociala medier. Det handlar om fruktansvärda kränkningar, bland annat i slutna grupper och man blir ju aldrig fri från det. Många somnar med sin mobil i handen. När vi var unga fanns inte det problemet, då stannade mobbningen och elakheter i skolan, nu finns mobbarna i hemmet också. Det är viktigt att kunna koppla bort när det känns jobbigt, säger Anna Ohlsson.
På Stenhammarskolan införde man för ett år sedan ett dubbelt mentorskap, vilket innebär att alla årskurserna på högstadiet har två mentorer. Nu samverkar mentorer och elevhälsan bland annat för att kunna se och hjälpa elever som mår dåligt.
– Det absolut viktigaste är att unga som mår dåligt pratar med en vuxen om det. På skolan jobbar vi mycket med det, att vuxna alltid ska finnas tillgängliga. Så kan man inte komma till oss, så finns det mentorer, vaktmästare och andra vuxna där för dem, säger Anna Ohlsson.