Vid årsskiftet infördes gratis besök till vårdcentralerna samtidigt som besöken till sjukhusen höjdes. Det är ett försök att styra om patientströmmarna från sjukhusens akutmottagningar till vårdcentralerna. Och det har slagit väl ut om man ser till akutmottagningarna, som fått betydligt färre patientbesök.
Men det har också inneburit att vårdcentraler har sämre tillgänglighet - patienter har strömmat till i en omfattning som gjort att till exempel telefontillgängligheten för rådgivning eller telefonbokning är under rikssnittet. Vårdcentralen Linden (Katrineholm) hade under våren en telefontillgänglighet där bara 62 procent av samtalen besvarades samma dag (rikssnittet 88 procent), vårdcentralen City (Eskilstuna) 58 procent, Nävertorps vårdcentral (Katrineholm) 78 procent, Smeden (Eskilstuna) 53 procent, Torshällas vårdcentral 73 procent, Åsidan (Nyköping) 73 procent.
Däremot går det ofta tillräckligt raskt för att få tid till läkare, bättre än i andra delar av landet.
Ekonomin
Landstingets ekonomi är fortsatt god. Landstinget kunde för fjolåret redovisa ett resultat på nästan 200 miljoner kronor, det var långt i från vad andra gjorde. Samtidigt har landstinget den tredje lägsta skatten, 10.77 kronor (region Skåne och Östergötland har lägre 10.69 respektive 10.70). Men årets resultat är budgeterat till "bara" 49 miljoner.
– Vi går ihop budgetmässigt, men vi har en rätt hög kostnadsutveckling vad gäller köpt vård och inhyrd personal, säger Nicolas Prigorwosky, landstingets ekonomidirektör.
Och i takt med att sjukhusen byggs om stiger kostnaderna. Är en skattehöjning nära förestående?
Utomlänsvård
I augusti i fjol låg Sörmlands landsting i topp vad gäller antalet överbeläggningar på sjukhusen. Inget annat landsting var ens i närheten. Förbättringar har synts under våren och vid senaste mätningen, april, låg Sörmland nästan i paritet med snittet i riket.
Men det har kostat. Kostnaden för köpt verksamhet har under våren ökat med drygt 15 procent, eller 25,7 miljoner kronor, första kvartalet i år jämfört med samma period förra året. Fritt vårdval och högspecialiserad (cancerpatienter) vård kan tillskrivas stor del av ökningen.
Även kostnaden för läkemedel och lokaler har ökat.
Personal
Personalkostnaderna har ökat med sex procent jämfört med i fjol. En anledning är den lönesatsning på sjuksköterskor, som beslutades i fjol. Landstinget har över 7000 anställda (inklusive landstingets bolag). Landstinget har 89 fler anställda i dag, exklusive bolagen, men antalet sjuksköterskor har minskat med 40 anställda jämfört med första kvartalet i fjol. Dock har antalet sjuksköterskor sedan årsskiftet blivit 38 fler.
Låter det motsägelsefullt? Flera sjuksköterskor som i fjol sa upp sig har kommit tillbaka - det är en förklaring.
Sjukfrånvaron kan ha planat ut. Sjukfrånvaron är nu 6,9 procent.
Hyrpersonal
Kostnaden för hyrpersonal beräknas med råge spränga 200 miljonerkronorsvallen, 235 miljoner är prognosen. För tio år sedan var var landstingets kostnad drygt 50 miljoner kronor, i fjol cirka 190 miljoner kronor.
Nu ingår landstinget i ett nationellt projekt där målet är att vara oberoende av hyrpersonal inom två år.
– I projektet ingår massa olika åtgärder. Om det är realistiskt att vara oberoende inom två år? Det kan jag inte bedöma, säger Elisabet Lundevall, divisionschef i landstinget.
Vårdplatser
Antalet vårdplatser är fortfarande färre än vad som ska finnas (beslutats). Orsaken är fortsatta bemanningsproblem. I mars var antalet vårdplatser inom den somatiska vården i snitt 437 stycken vid våra tre sjukhus, 43 platser fler än mars året innan.
Men antalet fastställda vårdplatser är 518 stycken.
I sommar reduceras antalet vårdplatser, som varje sommar. Denna sommar är det något fler öppna vårdplatser än förra året.
Nyköpings lasarett ska ha 91 vårdplatser öppna, 62 var det i fjol, Kullbergska sjukhuset 52, i fjol 40-45, Mälarsjukhuset 203.
