Så ska krokodilgapet i Strängnäs sys ihop – nu synar kommunstyrelsen budgeten

Krokodilgapet. Det är vad politikerna kallar det hotfulla hålrummet mellan kommunens arbetsföra och skattebetalande befolkning, kontra dess behov av skattefinansierad välfärd. Här är budgeten som ska täppa till de glappande käftarna.

– Det här är vårt krokodilgap. Jag vet inte hur många gånger jag stått i talarstolen och sagt att vi inte kommer undan det, säger Monica Lindell-Rylén (S). Grafiken är hämtad ur kommunens flerårsplan för 2019–2021.

– Det här är vårt krokodilgap. Jag vet inte hur många gånger jag stått i talarstolen och sagt att vi inte kommer undan det, säger Monica Lindell-Rylén (S). Grafiken är hämtad ur kommunens flerårsplan för 2019–2021.

Foto:

Övrigt2018-03-08 12:51

När Strängnäs kommunstyrelse på onsdagen samlas i Gyllenhjelmssalen i kommunhuset, är en av dagordningens viktigaste punkter budgeten för kommande år.

Som tidningen de senaste dagarna har berättat, visar en omvärldsanalys att krafttag krävs för att undvika en nedåtgående ekonomisk spiral. Skatteintäkterna och arbetskraften håller inte jämna steg med medborgarnas behov av välfärd.

Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att kommunens intäkter överstiger kostnaderna.

I den plan för åren 2019–2021 som nu ska antas – inklusive en budget för 2019 – ökar kommunens kostnader lite mer än skatteintäkterna nästa år, men åren därefter ska det bli balans i just den ekvationen.

Kommunens mål, att årligen ha två procent budgeterat överskott på skattenettot, är också inräknat.

Vad föreslår ni för att vända spiralen?

– Det börjar med hur mycket vi lägger ut på nämnderna. Det är på kontorsnivå det stora arbetet behöver genomföras, att titta på budgetramarna och se vad man behöver göra för att komma i kostymen.

Allt, skulle jag säga. Det finns inget vi inte tittar på.

Monica Lindell-Rylén (S).

Det säger Monica Lindell-Rylén från Socialdemokraterna, som ska styra Strängnäs kommun tillsammans med Moderaterna även under mandatperioden 2018–2022.

Den årliga kostnadseffektivisering på 0,9 procent som revisionsföretaget PwC räknat ut att kommunen måste nå för att få balans, är täckt redan i nämndernas budgetar.

– Det ligger i ramen. Eftersom vi redan jobbar mot en flerårsplan sedan tidigare, så vet nämnderna ungefär vad de behöver effektivisera framöver. Det kan ju, som ni skrivit i tidningen, komma att handla om ganska tuffa beslut, säger Monica Lindell-Rylén.

Hon exemplifierar med den omfattande skolstrukturutredningen.

– Där såg vi till att effektivisera organisationen för att vi såg att det var mer fördelaktigt med större skolor, inte bara för elever och lärare utan även ekonomiskt.

Vilka andra verksamheter kan bli aktuella för en sådan utredning?

– Vi kanske behöver titta på äldreomsorgen? Kan vi effektivisera, lägga ihop, göra annorlunda?

Vad kan man slå ihop inom äldreomsorgen? Byggnader, verksamheter..?

– Allt, skulle jag säga. Det finns inget vi inte tittar på. Vi måste bygga ett nytt äldreboende för att vi har den befolkningsutvecklingen. Kanske kan man hitta samordningsvinster där? Vi har i dag vårt centralkök på Campus – kommer det att vara kvar?

Väntar ni i majoriteten er några politiska fallgropar?

– Absolut. Det är väl oppositionens privilegium, att ständigt ifrågasätta hur vi lägger fram vår budget. Det kan exempelvis komma synpunkter på att det behövs mer pengar till välfärden, men det måste inte alltid ske genom att man lägger in mer pengar i ramen. Man kanske kan hitta andra sätt att arbeta på, säger Monica Lindell-Rylén.

Förutom den ekonomiska flerårsplanen ligger i dag också ett antal exploateringsplaner för villatomter, flerfamiljshus och – billiga – hyresrätter, på kommunstyrelsens bord.

Mer om det i torsdagens tidning.

Flerårsplan 2019–2021 – övergripande förutsättningar

Kommunalskatten föreslås bli 21,67 kronor åren 2019–2021. En sänkning med sex öre, men i praktiken ett nollsummespel. Region Sörmland blir länets kollektivtrafikmyndighet den 1 januari 2019. Då sänker länets alla kommuner sin kommunalskatt med sex öre, samtidigt som Region Sörmland höjer landstingsskatten lika mycket.

Skatteintäkterna beräknas öka 4,2 procent under 2019 och 3,8 procent 2020–2021.

Befolkningen spås öka 1,3 procent åren 2019–2020 och 1,2 procent 2021.

Kommunens soliditet – hur mycket av tillgångarna som finansierats med eget kapital och inte med lån – stärks men är fortsatt låg i jämförelse med andra kommuner. Rikssnittet var i fjol 27,2 procent. Strängnäs väntas under perioden 2019–2021 klättra till 12 procent.

Nämnderna får en årlig investeringsram på i snitt drygt 50 miljoner kronor. Räknar man in Strängnäs fastighets AB landar de kommunala investeringarna på i snitt 128 miljoner kronor per år.

Källa: Flerårsplan 2019–2021 (väntar på politikernas godkännande)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!