Gunnar Johnson arbetade som utvecklings- och näringslivsdirektör på Eskilstuna kommun mellan 1999 och 2003. Han är i dag pensionär och har skrivit boken Framtiden är inte ödesbestämd – en berättelse om Eskilstunas resa mot hållbar tillväxt. Boken handlar huvudsakligen om Eskilstunas utveckling från 1970 och fram till i dag.
‒Syftet med boken är att visa att Eskilstuna har gått igenom en väldigt dramatisk utveckling. Det kunde uppriktigt sagt ha gått åt helvete om man inte hade gjort rätt saker väldigt tidigt, säger Gunnar Johnson.
Som underlag för boken har Gunnar Johnson bland annat intervjuat cirka 25 andra makthavare som på olika sätt har spelat viktiga roller i skeendet.
Eskilstuna fick problem kring 1970. En global konjunkturnedgång slog hårt mot stadens näringsliv som dominerades av smides- och verkstadsindustrin. En lång period av nedgång inleddes.
Gunnar Johnson beskriver i boken hur en känsla av hopplöshet växte. Eskilstunaborna hade en mycket negativ bild av den egna kommunen. Den som kunde borde flytta, helst till Stockholm.
Gunnar Johnson menar att den bilden förstärktes, främst bland de unga, av att den hyllade, lokala rockgruppen Kent uttryckte samma uppfattning och dessutom själva drog till huvudstaden. Kent blev i det avseendet en negativ förebild, enligt författaren.
Redan under slutet av 1970-talet hade det dock vidtagits ett antal åtgärder för att vända Eskilstunas negativa utveckling. Den viktigaste var enligt Gunnar Johnson att se till att Eskilstuna blev en högskoleort.
Gunnar Johnson berättar i boken om två åtgärder som befann sig i kommunallagens utkanter. Den ena gäller Eskilstunas medfinansiering av tågstationen Södertälje Syd.
För att få en så snabb tågförbindelse som möjligt med Stockholm bedömdes det viktigt att kunna trafikera den nya trafikknuten i Södertälje Syd. Så blev det också, men först efter att framför allt Eskilstuna skjutit till offentligt kapital till finansieringen av Södertälje Syd. Det var enligt bokens författare en lösning som stack ut och inte var självklart förenlig med kommunallagens lokaliseringsprincip.
En annan åtgärd som eventuellt innebar en lagöverträdelse var kommunens köp av Volvos fastighet i Brunnsta. Volvo CE hade några svåra år i mitten av 1990-talet. Kommunen köpte Volvos fastighet för att akut förbättra företagets likvida situation. Enligt Gunnar Johnson tyder samstämmiga uppgifter på att det var ytterst nära att Volvos ledning i Göteborg annars hade tvingats besluta att lägga ner verksamheten.
‒Det var två väldigt strategiska beslut som möjligen var utanför lagen, men som rimligen är preskriberade i dag, säger Gunnar Johnson.
Under slutet av 1990-talet vände Eskilstunas utveckling åter uppåt. Nya företag startade och andra flyttade till kommunen.
2001 meddelade H&M att man skulle flytta sitt Sverigelager med cirka 150-200 medarbetare till Svista utanför Eskilstuna. Gunnar Johnson avslöjar i boken att företaget i de hemliga förhandlingarna framförde önskemål om en omlastningsplats så att det skulle kunna transportera varor med tåg från Göteborg till Eskilstuna.
‒Sedan vet man ju som kommun att de kanske pratar med andra kommuner som är beredda att bygga en sån där åt dem. Vi visste nästan ingenting om vad en kombiterminal var, men vi sa att nu satsar vi på den. Den kostar några miljoner att bygga och det får Energi och Miljö ta hand om. H&M blev jätteglada och alla är väl glada i dag med tanke på hur den går.
Kombiterminalen är i dag landets tredje största. Gunnar Johnson skriver även i boken att H&M beviljades bygglov innan den fördjupade översiktsplanen för området var antagen, en inte helt vedertagen turordning.
Gunnar Johnson var även en del av det team som arbetade med den tyska livsmedelskedjan Lidls etablering i Eskilstuna. Företaget var i första hand intresserat av att få tillgång till mark för uppförande av butiker i bra lägen. Det framgick dock tidigt i diskussionerna att Lidl även skulle bygga ett lager.
Lidl insåg att konkurrensen mellan kommunerna runt Mälaren var stor när det gällde lagret och ville inte gärna betala många kronor per kvadratmeter för lagertomten. Kommunens förhandlare sydde ihop en paketlösning där två attraktiva butikslägen anvisades i samma kontrakt som Lidl förband sig att bygga lagret i Svista.
‒De fick betala lite mer för butikslägena och lite mindre för lagertomten. Jag tyckte själv att det var lite finurligt, säger Gunnar Johnson.
Eskilstunas positiva utveckling fortsatte och 2007 tilldelades kommunen utmärkelsen Årets tillväxtkommun.
2008 skedde Lehman Brothers-kraschen. Den globala konjunkturen vek plötsligt nedåt och Eskilstuna drabbades hårt. Under 2010 talet har utvecklingen åter börjat gå i rätt riktning. Affärsplan Eskilstuna har tagits fram med målet att skapa fler än 7000 nya jobb.
Gunnar Johnson tycker att det är viktigt att det skapas både enkla och kvalificerade jobb. Han skriver i boken att det i huvudsak är kvalificerade jobb som genererar utveckling och bidar till tillkomsten av ytterligare jobb och företag.