För att inte tala om fördelarna för miljön och att fler kollektivresor är ett måste om vi ska klara klimatmålen.
Att läsa en bok på ett tåg är onekligen väldigt trevligt men jag gör det hellre hemma i min soffa, med en kopp te.
Och min klimatångest till trots, kan jag inte förneka att jag älskar min bil, och friheten med den.
Det går också jättefint att vara kreativ under en bilresa och det på ett sätt som aldrig skulle fungera på ett tåg. Till exempel kan man vrålsjunga till favoritmusiken, något som säkerligen inte skulle uppskattas av medresenärer i kollektivtrafik.
Det går också finfint att ringa jobbsamtal (ja, med hörlurar och om trafiken är lätt) och spela in dessa i stället för att anteckna, om det behövs).
Eller varför inte ringa en vän och prata ostört, utan oro för att störa resesällskapet?
Med det sagt är det inte så att jag vurmar för mer bilåkande. Tvärtom håller jag helt och hållet med om att vi behöver och måste resa mer kollektivt.
Av bland annat den anledningen väljer jag också bort en flygresa i påsk och tar i stället tåget till Umeå.
Men jag förstår dem som tycker att det är svårt att ställa om och jag har inte dåligt samvete för att jag älskar min lilla röda klimatovänliga plåtburk till bil.