Bosättningslagen trädde i kraft 2016 och innebär att staten, via Migrationsverket, anvisar lämpade kommuner att erbjuda bostad till nyanlända personer som fått uppehållstillstånd. Syftet är att de snabbare ska kunna etablera sig i ett samhälle.
Åren 2016-2017 ordnade Strängnäs kommun bostäder åt 189 nyanlända. I år är kvoten 56. Vissa av dessa lägenheter har kommunen ordnat genom avtal med andra fastighetsägare, men de allra flesta finns inom kommunägda Strängnäs bostads AB.
I sina ägardirektiv slår kommunen fast att 30 procent av bostadsbeståndet ska vikas för ändamålet. Under perioden 2016–april 2018 fördelades 47 sådana lägenheter – med förstahandskontrakt och alltså utanför ordinarie bostadskö.
Detta bör upphöra omedelbart, anser Sverigedemokraterna Strängnäs.
I en motion till kommunfullmäktige skriver partiet: "Det är ytterst oansvarigt mot kommunens egna invånare att denna förtur på bostäder tillämpas."
Resultatet av att låta nyanlända gå före i kön, skriver SD, blir att "... ungdomar söker sig utanför kommunen för att hitta bostad. Vi har även sett ett flertal exempel på hur människor med lång tid i bostadskön ser hur bostäder de anmält intresse för delas ut till andra som aldrig stått i kö. Detta skapar naturligtvis motsättningar."
Partiet föreslår nu att kommunen tar fram nya ägardirektiv för att "beordra [SBAB] att omedelbart upphöra med förturer i bostadskön".
I stället, menar partiet, ska man bara hjälpa nyanlända med så kallade genomgångsboenden. Sedan ska de själva få lösa sin bostadsfråga, tycker SD.
Strängnäs bostads vd Lars Keyser tror att detta svårligen låter sig göras:
– Det här är en lag. En lag som är riktad mot kommunen och pekar med hela handen – sedan pekar kommunen vidare till oss så att vi löser det.
Enligt Sophia Övall Lindberg, presskommunikatör på Migrationsverket, är bosättningslagen dock inte tvingande till just tillsvidarekontrakt.
– Däremot har regeringen varit mycket tydlig med sin intention att det ska vara permanenta boenden, säger hon.