Sekretess enligt åklagaren – tingsrätten lämnade ut vittnen och misstänkta: "Olyckligt"

Kammaråklagare Reena Devgun valde att sekretessbelägga listan med personuppgifter för alla inblandade i domkyrkokuppen – vittnen såväl som misstänkta. Eskilstuna tingsrätt mejlade dock ut listan.

Advokat Ola Salomonsson företräder en man som är skäligen misstänkt för inblandning, alltså en lägre misstankegrad, och inte är frihetsberövad.

Advokat Ola Salomonsson företräder en man som är skäligen misstänkt för inblandning, alltså en lägre misstankegrad, och inte är frihetsberövad.

Foto:

Övrigt2019-01-23 19:19

Reena Devgun på riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet har under utredningen varit ytterst fåordig om vilka som, utöver den nu åtalade 22-åringen, misstänks för inblandning. Två män har, i ärendet vid Eskilstuna tingsrätt, benämnts som "Sekretess B" och "Sekretess C".

När åklagaren förra veckan väckte åtal blev också förundersökningsprotokollet offentligt. Tidningen begärde ut det och fick fem bilagor, som tingsrätten mejlade till flera mottagare.

En bilaga är en lista med nära 60 namn, kontaktuppgifter och personnummer på alla inblandade – en lista Reena Devgun inte ville se offentliggjord.

– Jag hade angett att handlingen var belagd med sekretess hos oss när jag expedierade handlingen till tingsrätten. Vi är dock olika myndigheter och sekretessen kan ändras när tingsrätten får handlingen, säger hon till tidningen.

På tingsrätten ansvarar domare Samuel Hägg, som ska leda rättegången med start nästa vecka, för sekretessbedömningen.

Var det meningen att vi skulle få listan?

– Egentligen inte, men det är en offentlig handling så man har rätt att få den. Vi brukar inte regelmässigt lämna ut listan, men nu gjorde handläggaren det. Varför det blev så kan jag inte säga, säger Samuel Hägg.

Han poängterar att så länge ett fall inte omfattas av särskild sekretess så är grunden att allt är offentligt.

På listan finns två misstänkta vars namn före åtalet var sekretessbelagda hos tingsrätten.

– Det var ... Som sagt, jag visste inte att listan skulle lämnas ut och därför har jag inte haft möjlighet att sekretesspröva den. Men jag kontrollerade med åklagaren om det fanns något särskilt skäl jag behövde känna till för att inte lämna ut förundersökningsprotokollet och det gjorde det inte.

Samuel Hägg konstaterar samtidigt att just listan med inblandade personer är en egen handling, som alltså normalt bara lämnas ut på direkt begäran.

Du drog på kommentaren om att de misstänkta fanns på listan. Varför?

– Anledningen är att det var mer än jag kände till.

Och nu, om någon begär ut handlingarna, får de hela listan eller maskas den?

– Vi är en domstol och jag kan i förväg inte uttala mig om hur vi kommer att agera i olika hypotetiska situationer, säger Samuel Hägg.

Ola Salomonsson är försvarare till den ena misstänkta mannen.

– Det hade varit bra om hans namn hade kunnat hållas hemligt. Det är lite olyckligt kan jag tycka, men jag kan inte uttala mig om något fel har begåtts.

Offentlighetsprincipen

Alla har rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda.

Förundersökningar är allmänna handlingar men kan beläggas med sekretess för att exempelvis förebygga brott eller om uppgift inte kan röjas utan att enskild eller närstående till denne lider skada. Domstolsförhandlingar är i de flesta fall offentliga.

Offentlighetsprincipen har funnits i Sverige sedan 1766 och regleras i Sverige i grundlag, Tryckfrihetsförordningen.

Källa: Domstol.se och Lawline

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!