– Nästa generations maskiner ställer högre krav på snabb och predikterbar kommunikation, säger Andreas Hjertström på Volvo CE i Eskilstuna.
Moderna och självkörande fordon innehåller upp till 100 inbyggda datorer som styr fordonets funktionalitet. I självkörande fordon samlar sensorer, som kamera och radar, in data om fordonets omgivning. Denna stora mängd data skickas sedan vidare till flera andra inbyggda datorer i fordonet som bearbetar den och sedan styr funktioner som hastighet och bromsar.
– Vissa funktioner i ett fordon, som exempelvis bromsar, kräver att data som samlats in av en dator måste skickas till en annan dator snabbt och inom en viss tid. TSN-teknik gör det möjligt, men eftersom tekniken är så pass ny, behövs det nya utvecklingstekniker, metoder och verktyg innan den kan spridas och användas i moderna fordon, säger Saad Mubeen.
Saad Mubeen är docent vid Mälardalens högskola där han varit verksam sedan 2009. Han är projektledare för projektet som kallas DESTINE.
– Syftet med detta projekt är att utveckla effektiva, moderna och säkra fordon genom att använda TSN. TSN-tekniken är avsedd för kommunikation i framtida fordon världen över. Men för att tekniken ska kunna användas i fordonsindustrin, måste ett ramverk för utvecklingen av tekniken till, säger han.
Varför sker projektet på Mälardalens högskola?
– Mälardalens högskola, MDH, är bland de mycket få världsledande forskningsorganisationerna i världen som har etablerat kompetens inom modellering och utveckling av realtidsinbyggda system och realtidskommunikation, vilket är centralt för DESTINE-projektet. Dessutom har MDH förvärvat kompetens och färdigheter för att överföra toppmoderna forskningsresultat till branschen genom att delta i många teknologiöverföringsprojekt genom åren, både nationellt och internationellt.
Forskningsprojektet kommer att ha fokus på autonoma entreprenadfordon, men resultaten kommer att kunna användas i alla typer av moderna fordon.
– Det kommer framför allt att gynna arbetet vid byggarbetsplatser. Genom att använda TSN-tekniken i entreprenadfordon kan arbetet gå snabbare och bli säkrare för omgivningen, samtidigt som kostnaderna för företagen minskar, säger Saad Mubeen.
Forskningsprojektet pågår i tre år och drivs i samverkan med Arcticus Systems och Volvo CE. Projektet har beviljats närmare 13, 5 miljoner kronor där Vinnova finansierar projektet med närmare 7 miljoner kronor och resten finansieras av företagen.
– Det unika med detta samarbete är att det gör det möjligt för oss att följa hela kedjan från utvecklandet av ny, vetenskapsbaserad teknik, till implementerandet av tekniken i industriella verktyg, som används i prototyper. Genom att testa den nya tekniken i prototyper kan vi även få återkoppling på vad som kommer att fungera och inte, och på så sätt förbättra tekniken ännu mer, säger Saad Mubeen.
Andreas Hjertström är research strategy manager på Volvo CE i Eskilstuna.
– Vår roll är att testa tekniken och lära oss hur det här går att använda i våra maskiner. Vi ser ett kommande behov av att hantera en ökad mängd information för att kunna ta nästa steg mot automatiserade och självkörande maskiner.