NÀr sökaren piper blixtrar det till. Inom tio minuter ska sjörÀddarna vara i stationshuset, redo för att ge sig ut pÄ det viktiga uppdraget, i bÄt eller svÀvare. Men sjörÀddningsarbetet Àr helt ideellt och krÀver frivilliga som Àr beredda att offra sin tid för att hjÀlpa andra.
â Den stora insats vi gör Ă€r all den tid vi lĂ€gger pĂ„ att stĂ„ i jour. Det handlar inte bara om att Ă„ka ut pĂ„ larm, utan ocksĂ„ om att finnas tillgĂ€nglig Ă€ven nĂ€r det inte kommer in ett larm. Det blir vĂ€ldigt mycket tid som man lĂ€gger pĂ„ att stĂ„ i beredskap, sĂ€ger Lars Tysklind, stationschef pĂ„ SjörĂ€ddningssĂ€llskapet i StrĂ€ngnĂ€s.
PÄ lördagsförmiddagen hade SjörÀddningssÀllskapet öppet stationshus pÄ Visholmen, för att berÀtta om sjörÀddningsarbetet och varför det Àr viktigt att det finns frivilliga som stÀller upp. Trots det ruggiga vÀdret var ett 40-tal besökare pÄ plats.
â Vi har svarat pĂ„ frĂ„gor om sjörĂ€ddning och hur det funkar. Det Ă€r en viktig insats nĂ€r det verkligen behövs, sĂ€ger sjörĂ€ddaren PĂ€r Söderberg.
I StrÀngnÀs finns det i dag tio frivilliga sjörÀddare som gÄr pÄ jourschema. SjörÀddningssÀllskapet söker fler, men det Àr en utmaning att hitta mÀnniskor som Àr villiga att göra uppoffringar. Varje dag behöver det finnas minst tvÄ sjörÀddare i jour.
â Jag brukar sĂ€ga att det ungefĂ€r Ă€r som att vara med i Missing people. Det vi gör hĂ€r Ă€r ocksĂ„ vĂ€lgörenhet, men vi behöver inte lika mĂ„nga som det behövs vid skallgĂ„ng. För oss Ă€r inte kvantitet lika viktigt, det handlar mer om stund och sekund. Det innebĂ€r inte att vara hjĂ€lte och rĂ€dda liv, utan om att vara tillgĂ€nglig, sĂ€ger Lars Tysklind.
Vad krÀvs det för att kunna bli sjörÀddare?
â Ett stort hjĂ€rta, att ha tid för jour och att vara beredd pĂ„ att Ă„ka ut. Vi Ă€r en frivilligorganisation, sĂ„ vi gör sĂ„ gott vi kan. Vi har internutbildningar i akutsjukvĂ„rd, livrĂ€ddning i vatten samt i navigation och bĂ„tframförande, sĂ€ger Lars Tysklind.
För mÄnga blev dagens absoluta höjdpunkt den fartfyllda Äkturen pÄ MÀlarens is, i sÀllskapets svÀvare "Snow leopard".
â Det var roligt att Ă„ka pĂ„ isen. Jag frĂ„gade om klockorna som finns dĂ€r inne, sa fyraĂ„riga Zebastian FĂ€ltskog, som var pĂ„ Visholmen med sin familj.
SvÀvaren, som Àr nödvÀndig för att kunna ge sig ut pÄ isen under vintern, Àr en typ av markeffektfarkost som svÀvar fritt frÄn underlaget och framdrivs av luftens strömningar. "Snow leopard", som donerades till sjörÀddningssÀllskapet i StrÀngnÀs för drygt ett Är sedan, har en avancerad radar och trÄdlösa headset dÀr man hÄller kommunikationen med SOS alarm och sjö- och flygrÀddningscentralen i Göteborg.
â Vi har 20 svĂ€vare i landet och fyra pĂ„ MĂ€laren, i StrĂ€ngnĂ€s, VĂ€sterĂ„s, Uppsala samt pĂ„ Ekerö. Kommer det ett larm frĂ„n exempelvis frĂ„n Katrineholm, sĂ„ Ă€r det vi som Ă„ker ut i första hand. Men den som bestĂ€mmer det Ă€r sjörĂ€ddningsledaren i Göteborg, sĂ€ger Lars Tysklind.