Sjukvården befinner sig sedan flera år tillbaka i en svår situation. Olika lösningar med gratis besök till vårdcentralerna, mer vård i hemmet, lättakuter på vårdcentraler, kliniker som blivit ansvariga för vårdplatser, rekryteringsspecialister, vidareutbildning med full lön och framtidens vårdavdelningar tycks inte få önskad effekt.
Sjukhusen i Sörmland har fortfarande stora bekymmer med att hålla tillräckligt många vårdplatser öppna. Anledningen till det är bristen på personal.
Och trots att landstinget i dag (årsredovisningen 2017) har fler anställda sjuksköterskor (62 stycken fler) jämfört med året innan så räcker inte det.
Dessutom har sjukskrivningarna minskat, 0,3 procentenheter. Och fler rekommenderar sin arbetsplats, 89 procent, enligt medarbetarenkäten.
Så frågan är om vårdpersonalen arbetar på avdelningarna och akutmottagningarna eller om den arbetar med annat?
Bristen på vårdplatser påverkar i sin tur patienterna. Väntetiderna på akutmottagningarna blir längre. 15 procent av patienterna uppgav att de väntade fyra timmar eller längre på akutmottagningen, bara tre landsting hade en högre andel som väntat så länge.
Samtidigt får fler vänta på operation.
Allt hänger ihop: personalbrist – ont om vårdplatser – längre väntetider.
[fakta nr="1"]
Till årsskiftet ska landstinget vara oberoende av hyrpersonal, som i fjol kostade en kvarts miljard.
Akutmottagningen på Mälarsjukhuset behöver fler sjuksköterskor.
– Om vi ser till sommaren och semestrarna behöver vi åtta till, säger Anna Bonnevie, verksamhetschef.
På akutmottagningen vid Nyköpings lasarett behövs minst fyra sjuksköterskor.
– Vi har svårt att hitta sjuksköterskor som är intresserade av att jobba på akutmottagningen, säger Raija Ringberger, som säger att de inte kommer att vara oberoende av hyrpersonal till årsskiftet.
På Kullbergska sjukhuset i Katrineholm används ingen hyrpersonal. Man tar in pensionärer, timanställda och får hjälp av bland annat ambulanspersonal.