‒Att lyfta fram en enskild yrkesgrupp ger en missvisande bild av elevhälsoarbetet, säger Karin Holmberg Lundin, chef för gymnasieskolan, och Johan Lindeberg, biträdande chef för grundskolan.
Enligt skollagen ska "elevhälsan främst vara förebyggande och hälsofrämjande". Ekuriren.se har berättat att Akademikerförbundet SSR slår larm om att kuratorerna bara hinner med det mest akuta, och knappt hinner med det förebyggande alls.
‒Det är för smalt att bara se till kuratorerna, säger Karin Holmberg Lundin.
‒Elevhälsan består av många olika professioner utöver kuratorer, som till exempel skolläkare, skolpsykologer, skolsköterskor och specialpedagoger. De jobbar tillsammans med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.
Johan Lindeberg framhåller att om man inte ser till det samlade arbetet får man en begränsad bild av hur arbetet med elevhälsan fungerar. Han menar att utifrån den synvinkeln har det förebyggande arbetet förstärkts inom såväl grundskola som gymnasieskola.
‒De senaste tre åren har vi utvecklat nya arbetsformer, bland annat genom samverkan med socialtjänsten. Socialsekreterare och familjebehandlare arbetar förebyggande på skolorna.
‒Vi har också heltidsmentorer och socialpedagoger som avlastar övrig personal. På några skolor har vi operativa trygghetsteam med heltidsanställd personal.
Johan Lindeberg och Karin Holmberg Lundin vänder sig också emot SSR:s krav på lägstabemanning av kuratorer per skola och maximalt antal elever per kurator.
‒Det är en diskussion vi har haft en längre tid, säger Johan Lindeberg.
‒Vi hävdar att det inte är ett bra sätt att reglera likvärdigheten mellan skolorna, eftersom det inte säger något om de faktiska behoven.
Karin Holmberg Lundin pekar på att det är rektorn på respektive skola som bäst kan bedöma vad eleverna behöver.
‒Behovet är ju väldigt olika i olika stadsdelar och skolor.