En stor genomlysning av kommunens grundskolor ska göras, för att mynna ut i skarpa förslag till politikerna att ta ställning till i slutet av oktober. I alla fall om barn- och utbildningsnämndens ledamöter på tisdagen ställer sig bakom förslaget om att utredningen ska genomföras, och om kommunstyrelsen gör likadant på sitt möte under onsdagen.
Syftet är att frigöra pengar som i dag är bundna i lokalkostnader, för att skapa en mer effektiv skolstruktur. Pengarna som frigörs om lokaler kan sägas upp ska i stället läggas på elevernas lärmiljö. Att lärmiljön måste förbättras står klart efter Skolinspektionens stora granskning av kommunens skolverksamhet. Även signaler från föräldrar om att stödet till vissa elever brister och nämndens egna analyser har lett fram till den slutsatsen.
Det kommande arbetet har med den så kallade standardskolan som utbildningschef Tony Lööw har räknat på att göra – en teoretisk modell av en fiktiv skola med 350 elever, 30–35 anställda och 1,5 rektor i spetsen; laddad med så mycket elevhälsa och stödfunktioner som anses nödvändigt och önskvärt.
‒Det räknade vi på inför budgeten 2018. Nu handlar det om att konkretisera det, och visa vad det kan innebära för skolstrukturen. Jag har ju tidigare tagit upp frågan om hur många högstadieskolor vi ska ha i Strängnäs kommun. Nu har vi nio, fem kommunala och fyra fristående. Är det det smartaste sättet att bedriva grundskola på?
Kommer utredningen landa i konkreta förslag om att ändra skolstrukturen?
‒Ja, om vi kommer fram till att det är så vi får ut mest värde för eleverna. Det som lämnas i oktober är beslutsunderlag till politikerna, om hur man kan åstadkomma den mesta pedagogiska miljön för den summa pengar som vi har att förhålla oss till.
Och landsbygdsskolorna?
‒Jag vill inte föregripa utredningen men översynen gäller kommunens alla grundskolor. Vi ska titta på rubbet och försöka fånga hur vi bedriver grundskola på det smartaste sättet.
Maria Antropowa Ehrnfelt, moderat ordförande för barn- och utbildningsnämnden, konstaterar att politikerna redan har enats om ett långsiktigt skolutvecklingsprogram och en långsiktig plan för ekonomisk hållbarhet.
‒Det här är ett andra steg i arbetet. Det känns bra att vi kommer till skott, det handlar ju om att höja nivån på våra skolor. Vi måste ha en bra lärmiljö för våra elever och en bra arbetsmiljö för våra medarbetare. Om vi inte kan erbjuda det överallt så måste vi se hur vi kan lösa den frågan. Men det hur:et måste vi vänta med att diskutera till dess att utredningen är klar, säger hon.
Pedagoger, elever och föräldrar kommer att engageras i det kommande utredningsarbetet, som är tänkt att samla flera pågående utvecklingsuppdrag som berör kommunens skolverksamhet. Även friskolorna ska bjudas in till dialog.