Skyhöga sjuktal kan sänka kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen har inte tagit sitt ansvar när det gäller de skyhöga sjukskrivningstalen. Så långt är kommunens revisorer överens – men de splittras om huruvida politikerna bör få ansvarsfrihet eller inte.

Foto:

Övrigt2019-03-28 06:12

Av kommunstyrelsens åtta mål för fjolårets verksamhet lyser ett rött i årsrapporten för 2018: "Kommunens sjukfrånvaro ska minska."

Det har den inte gjort.

Sjuktalet landade på 9,7 procent – samma siffra som under 2017 och sämst bland Sveriges kommuner. Målet var 9 procent.

Det kan innebära att kommunstyrelsen inte får ansvarsfrihet, en markering så allvarlig att det kan sluta med avgång.

Det står klart sedan kommunrevisorerna skrivit under och lämnat in sin rapport med två olika förslag till fullmäktige: ansvarsfrihet – eller inte.

Revisorerna skriver att "den extremt höga sjukfrånvaron har medfört betydande skador för kommunen, dels i form av direkta kostnader för sjuklön, vikarier med mera, dels i form av mycket negativ inverkan på verksamheten och möjligheterna att nå de av fullmäktige fastställda målen."

Tidningen träffar Dag Bremberg, ordförande för den revisionsgrupp som granskat verksamhetsåret 2018, och Kjell Oretorp, ledamot i den gamla gruppen och ordförande för de revisorer som granskar 2019.

– Kostnaderna för sjuklön ökade i fjol till 27,7 miljoner kronor, säger Dag Bremberg.

– Totalkostnaden är tre–fyra gånger högre. Tio procents sjukskrivning kräver tio procent fler anställda, vilket för kommunen är 280 personer, säger Kjell Oretorp.

Dag Bremberg tycker att läget är så allvarligt att han föreslår att kommunstyrelsen inte får ansvarsfrihet:

– Alla revisorer är eniga om kritiken mot kommunen. Sjuktalen har inte minskat, kostnaderna har ökat och det har lett till skador på kommunen.

Kjell Oretorp stämmer in i kritiken:

– Kommunstyrelsen har inte tagit ansvar för de här frågorna och följt upp dem som den borde ha gjort.

Han och fem andra revisorer föreslår dock, trots de skarpa ordalagen, att KS får ansvarsfrihet.

– Vi tycker inte att det är meningsfullt att använda samma verktyg som i fjol – en anmärkning med krav på kraftfulla åtgärder – och tror inte att det hjälper sakfrågan att inte bevilja ansvarsfrihet. Vi tycker att det faktiskt visats på förbättringar och hoppas att det, med våra skarpa skrivningar, ska gå åt det hållet, säger Kjell Oretorp.

Dag Bremberg säger att han, med tanke på att såväl sjuktal som kritik varit alarmerande i åratal, hade väntat sig mer av kommunstyrelsen.

– Eftersom vi inte ser några reella förbättringar kan vi inte ta ett steg tillbaka från fjolårets kritik, utan jag som ordförande landar i att vi måste föreslå att ansvarsfrihet avstyrks.

Revisorerna poängterar att de inte kritiserar chefer och tjänstemän, utan de förtroendevalda i kommunstyrelsen.

– Den har arbetsgivaransvar och det yttersta uppföljningsansvaret. KS har skapat styrdokument och fattat beslut om åtgärder – men inte följt upp i vilken utsträckning de vidtagits, säger Kjell Oretorp.

Kommunstyrelsens årsrapport, revisionsberättelsen och frågan om ansvarsfrihet är planerad att hanteras av fullmäktiges 55 ledamöter den 29 april.

Under torsdagen bemöter kommunledningen kritiken och berättar om arbetet för att minska sjukskrivningarna.

Ansvarsgranskning av en kommun – så funkar det

Varje år ska kommunfullmäktige ta ställning till om det gångna verksamhetsåret ska godkännas.

Alla nämnder, bolag och kommunstyrelsen – kommunens högsta politiska organ som även har arbetsgivaransvar – lämnar in årsrapporter som görs tillgängliga för alla, politiker som medborgare.

Rapporterna granskas av kommunrevisorerna, förtroendevalda som utses av fullmäktige och synar verksamheten i enlighet med kommunallagen kring exempelvis ekonomi och uppföljningar.

Inför ett fullmäktigemöte i början av året, i Strängnäs vanligtvis april, sammanfattas granskningen i en revisionsberättelse till kommunfullmäktige. I den föreslår revisorerna ja eller nej till ansvarsfrihet och möjlighet att kritisera politiker.

Om fullmäktige inte beviljar ansvarsfrihet kan uppdraget för en eller flera förtroendevalda återkallas. Fullmäktige kan också rikta skadeståndsanspråk vid ekonomisk skada. Det har dock aldrig hänt i praktiken, enligt SKL.

SKL:s statistik visar att revisorer avstyrker ansvarsfrihet i 5–10 fall per år och att fullmäktige i 2–4 av dessa fall går på revisorernas linje.

Att inte beviljas ansvarsfrihet innebär en brist på förtroende som oftast leder till att berörd nämnd/ledamot avgår eller avsätts av fullmäktige.

Källa: Strängnäs kommun och Sveriges kommuner och landsting

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!