Skämten blir sämre, pratet tristare och pristagarna är många gånger inte på plats. Inte ens de fotbollsprofiler som tackar ja till inbjudan verkar tycka det är särskilt kul längre.
Till dig som hade den goda smaken att inte titta på Fotbollsgalan 2009 vill jag bara säga grattis. Du gjorde förmodligen något vettigare i två timmar.
Själv satt jag på jobbet och stönade.
Så uselt, så fruktansvärt uselt var programmet.
ZLATAN IBRAHIMOVIC är vår störste fotbollsspelare.
Självklart ska han då också få alla pris som går att ge honom. Men de behöver väl inte nödvändigtvis delas ut i tv. Gör det i stället på fotbollsplanen inför fansen.
För var Zlatan på plats under sändningen? Icke.
Kanske var han stoppad av Barcelona.
Kanske hade han ingen lust.
Inte vet jag.
Men så mycket vet jag att en gala utan stjärnan är ingen gala. Det är ett skämt …
HENRIK LARSSON var en annan som hyllades för sina insatser genom åren.
Det var snygga mål och läckra bilder som vevades.
Men det var inte så lite patetiskt när publiken reste sig för att hylla honom och han var någon annanstans.
Snopet, sa Bill. Snopet var ordet, sa Bull.
ÅRETS MÅLVAKT hade för resten inte heller åkt till Malmö.
Andreas Isakssons pris tog i stället Kim Källström emot.
Ja, det går att sucka hur länge som helst.
Men nu får det vara nog. 15 år räcker. Galan har överlevt sig själv. Eländet måste stoppas.
Snälla, snälla, snälla …