Drygt hälften av svenskarna röstade i det senaste EU-valet 2014. Mycket har hänt sedan dess.
Årets val grundar sig i många heta frågor som debatteras flitigt runt om i Europa. Några sådana är Storbritanniens framtida uttåg ur Europeiska unionen, det så kallade "Brexit", klimatförändringar, handel och migration.
– På många sätt är det här det viktigaste EU-valet, åtminstone sedan Sverige gick med i EU 1995. Europaparlamentet är ofta i mångt och mycket en spegling av hur det ser ut i medlemsstaternas parlament och där är det i dag mer polariserat än på länge, framför allt på grund av ett ökat stöd för EU-kritiska nationalistiska partier, vars ambition är att reformera EU inifrån, säger Susanne Nyström, ledarskribent på Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning och Katrineholms-Kuriren.
Lite kortfattat är Europaparlamentet medborgarnas röst i EU. De är med och beslutar om EU:s lagar och budget tillsammans med ministerrådet. I svenska mått mätt kan de därför tillsammans liknas vid riksdagen.
EU-kommissionen motsvarar regeringen. Den föreslår de nya EU-lagarna och kontrollerar att medlemsländerna följer gällande lagar. Den svenska EU-kommissionären heter Cecilia Malmström och ansvarar för handelsfrågor.
Söndagen den 26 maj är det val till det folkvalda Europaparlamentet. Då ska medborgarna välja in totalt 705 ledamöter från EU:s 27 medlemsländer för mandatperioden 2019-2024.
Siffrorna är baserade på att Storbritannien går ut ur unionen.
Vad som bestäms i EU påverkar oss varje dag. Allt ifrån import och export av varor, vad vi stoppar i oss på lunchen och vilken kvalitet luften har.
Allt detta går i slutänden ner på lokal nivå. Sörmländska kommuner kan även söka EU-bidrag för skolmjölk och energigrödor.
– Ungefär en tredjedel av alla nya lagar i Sverige har sitt ursprung i EU. Mycket av jordbrukspolitiken styrs i EU. Och om den inre marknaden ska fungera optimalt behöver en hel del standarder vara lika i hela EU, exempelvis vad gäller regler för utsläpp, vilket påverkar sörmländska företag som tillverkar olika produkter, säger Susanne Nyström.
Sverige kommer att ha 21 politiker i Europaparlamentet efter valet. Antalet utgår från storleken på landets befolkning och hur mycket pengar respektive land betalar till EU-samarbetet.
Den föregående mandatperioden har ingen politiker från Sörmland suttit med i parlamentet. Men flera sörmländska kandidater finns med att rösta på i årets EU-val.
Några som hittills anmält sig är Linus Lakso (MP) från Eskilstuna, Lina Boy (SD) från Strängnäs, Stefan Käll (L) från Katrineholm och Abdalahi Hassan (S) från Katrineholm, enligt nyhetssajten Europaparlamentet.
– EU-kritiska partier har större inflytande än på länge i många medlemsländers parlament och det kommer sannolikt att märkas i valet i maj. Enligt de opinionsundersökningar som finns i dag lockar de två största grupperna i parlamentet – som ungefär motsvarar Socialdemokraterna och Moderaterna/Kristdemokraterna – inte ens 50 procent tillsammans, vilket är ovanligt, säger Susanne Nyström och fortsätter:
– Samtidigt såg vi samma sak i riksdagsvalet i Sverige i höstas, där de två största partierna för första gången i modern tid inte nådde gemensam majoritet. Det är inte heller otänkbart att några av EU-kommissionärerna efter valet är EU-kritiska, vilket aldrig har hänt tidigare.
Några nyheter inför årets EU-val är att det kommer ställas krav på att platsen för valsedlar vid en röstnings- eller vallokal ska vara avskärmad från insyn från andra väljare.
Det ska också vara möjligt för väljare att personrösta på en kandidat för ett parti som har registrerat sin partibeteckning och anmält alla kandidater genom att skriva till namnet på en blank valsedel eller partivalsedel, under förutsättning att kandidaten är anmäld för partiet.