För ett par veckor sedan presenterade Sveriges Kommuner och Landsting en ny ekonomirapport. På sidan 71 finns en sammanställning över beslutade och beräknade statliga tillskott till kommuner och landsting för åren 2007-2012. Under 2007 höjde alliansregeringen det generella statsbidraget till sektorn med 1 miljard, utökade det med ytterligare 5 miljarder 2008 för att frysa det 2009.
Men det ger inte hela bilden. Det generella statsbidraget är inte den enda formen av statligt stöd till kommuner och landsting. Hit hör också riktade bidrag men även skatteförändringar som den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften, nedsättning av arbetsgivaravgiften vid anställning av ungdomar och pengar från den kommunala fastighetsavgiften. Om man räknar samman alla dessa stöd, som SKL gör, visar det sig att statens stöd till kommunerna i år ökade med 8 miljarder. Under nästa år höjs det med ytterligare 9,7 miljarder, inräknat engångstillskottet på 7 miljarder.
Sägas bör att SKL är kritiskt till regeringens beskrivning av läget. Exempelvis medför riktade bidrag extrakostnader för kommunerna utöver anslaget. Sammantaget är dock detta en betydligt ljusare bild än vad uppräkningen av det generella statsbidraget visar.
Hur ser då Socialdemokraternas alternativ ut? I sin senaste budgetmotion vill partiet anslå kommunsektorn 5 miljarder kronor extra i år och 10 miljarder under nästa år. Drygt 10 miljarder av dessa är generellt statsbidrag.
Problemet är bara att Socialdemokraterna också säger nej till nedsättningen av arbetsgivaravgifter för ungdomar och vill göra fastighetsskatten statlig, vilket betyder att kommunerna inte får några inkomster från den.
Det finns goda argument för båda dessa förslag. Mycket tyder på att skattelättnaden för anställning av ungdomar inte är särskilt träffsäker åtgärd och mycket kan sägas om konstruktionen med den kommunala fastighetsskatten, kallad avgift.
Men oavsett vad man tycker om dessa förslag i sak måste den kommunekonomiska effekten av dem tas med i redovisningen av partiernas budgetförslag. För om man räknar in den krymper Socialdemokraternas tillskott till kommunsektorn i år från 5 miljarder till ynka 300 miljoner. För nästa år minskar partiets påtänkta extraanslag från 10 miljarder till knappt 5 miljarder, vilket är 2 miljarder mindre än vad regeringen skjuter till enbart i extra generellt statsbidrag.
Socialdemokraterna ger med ena handen och tar med den andra. Och de tar mer än de ger.