Jag kan vara ganska envis och principfast av mig. På gott och ont. En av mina stenhårda riktlinjer i livet är att jag vägrar att äta tomater på vintern. Då kan jag lika gärna knapra kopieringspapper. Vintertomater smakar nämligen inte ett smack. Så det så.
Då ägnar jag hellre min tid och energi åt att gå runt och drömma om solkyssta, doftande högsommartomater. Så här års trampar jag bort på min gamla damcykel till Tomatagubben i grannbyn och plockar åt mig en påse guldgula, en påse plommon, en påse cocktail, en påse campari, en påse bärnsten… Petar ned någon tjuga i kassaskrinet för hela härligheten och cyklar belåten hem igen.
Nästan varje gång måste jag göra om äventyret dagen därpå. De små solmogna godingarna smakar nämligen så himmelskt att man helt enkelt inte kan sluta äta dem. Lika trista som tomaterna är under vinterhalvåret, lika vidunderliga är de när sommaren står i full blom.
Och vi gör klokt i att gå loss ordentligt på tomatskörden. Ingen annan frukt eller grönsak innehåller nämligen så höga halter av ämnet lykopen som har den sensationella förmågan att motverka vissa cancersorter, framför allt prostatacancer. |Och det fina i kråksången är att lykopen inte försvinner vid upphettning.
Ja, till och med ketchup och tomatpuré innehåller lykopen. Ju mer tomater vi äter desto friskare blir vi. Som en extra liten bonus har tomater dessutom en positiv effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar. Inte illa för en liten grönsak som består av över 90 procent vatten.
Så passa på att frossa i tomater nu när de är som bäst! Och glöm inte att tomater, de köper man med näsan. Doftar de inget, smakar de inget.
Det är det som kallas säsongsmat.
Mia Gahne/TT