Skörden har nyss avslutats och resultatet blev betydligt sämre än en normal säsong. Peter uppskattar att vårsådden av havre och korn samt gräsfröerna gett strax under 50 procent av normalskörd medan höstvete och höstraps har klarat sig bättre.
– Gräsfröer som exempelvis ängssvingel har drabbats hårdast. De används som utsäde på vallar, det som sedan blir hö till djuren. Årets insådder av gräsfrö, alltså de arealer som skulle ha skördats nästa år, är så dåliga att de kommer att köras upp och ersättas med andra grödor. Det kommer inte att påverka oss så mycket eftersom vi kan odla annan gröda. Men det kommer att påverka tillgången på gräsfröer i flera år och så är det i stora delar av landet. Det kommer att bli svårt att få tag på gräsfröer, både till vallodlingar och kanske till gräsmattor också.
Vårsådden utgör bara 25 procent av den totala odlingen på Stora Lövhulta. Höstvete och höstraps är det som man odlar mest. Grödor som sås på hösten hinner rota sig innan vintern och får ett rotsystem som redan på våren är någon meter djupt. Rötterna får därför lättare tag på vatten längre ned i marken än grödor som sås på våren.
– Vi brukar ha en ganska stor del höstsådd och i år hade vi hade till och med något mer än vanligt. Men det var mer en tillfällighet och det är vi jätteglada för. Det är det som har räddat oss från en katastrofskörd, säger Peter.
Rötter kan inte växa om de inte har syre. Om det är blött på åkern och det sedan torkar, då hinner inte rötterna att följa med ner vartefter vattennivån sjunker. Optimala markförhållanden för grödorna är 50 procent jord, 25 procent luft och 25 procent vatten, berättar Peter.
Och ju bättre rotsystem desto tåligare och motståndskraftigare blir grödorna. För att få rötter att leta vatten långt ned i marken krävs att fälten har bra dränering, vilket är ett pågående arbete på Stora Lövhulta.
– Dränering är viktigt och det gör vi hela tiden. Systemdikning, som det kallas när man gräver dränering för hela åkern, håller i 50–60 år. Vi dikar så fort vi ser ett behov. I sommar har vi gjort många dräneringar, inte på grund av torkan utan för att vi hade planerat att göra det.
Forskare tror att det i framtiden kan bli mer av extremväder med bland annat kraftiga regnskurar.
– Utmaningen för oss blir att kunna leda bort när det kommer stora nederbördsmängder och framförallt under blöta vintrar måste vi få bort vattnet så det inte blir stående. Och då krävs bättre dräneringar, tätare mellan ledningarna och mera kapacitet.
Möjligheten att bygga dammar för att spara regnvatten är inget som Peter Reuterström tror blir vanligt.
– Det kanske är ett möjligt framtidsscenario, installera fasta ledningar som drivs med elpumpar. Men det är nog en bra bit in i framtiden, inte under de närmaste tio åren skulle jag tro. Det är stora mängder med vatten som krävs. Om man ska vattna 20 millimeter, är det 20 liter per kvadratmeter, vilket blir 200 000 liter per hektar. Det är hela sjöar vi pratar om, ingen liten damm.
Det finns dock lantbrukare som ha redan i dag har bevattningsanläggningar och som denna sommar vattnat spannmål, berättar Peter.
– Normalt sett är spannmål för billigt för att man ska vattna eftersom bevattning är mycket energikrävande. Det är helt enkelt olönsamt att vattna spannmål. Men om vi får en framtid med klimatförändringar som gör att det blir brist på spannmål i världen, då kan det bli lönsamt att vattna.
Trots den extrema sommaren är inte Peter orolig för gårdens odling eller företagets existens.
– Vi är vana med att det varierar ganska mycket mellan åren. Dessutom har vi haft tre år som har varit över det normala och då är det lättare att ta ett dåligt år. Kommer det flera såna här somrar i rad då blir det en annan sak. Då blir det jobbigt. Även om vi i vårt företag inte har drabbats så hårt av den här sommaren så lider vi med dem som har djur och som har svårt att få tag på foder.