Hon är noga med att betona att Eskilstuna är platsen för det aktuella SSU-firandet, även om det var själva kongressen i Stockholm 29 oktober 1917 som gav formellt startskott:
– Inte bara för att det var här det började, utan också för att det finns en stark tradition av sörmländska socialdemokrater som engagerat sig i partiet efter SSU. Det har funnits ett fint samarbete och övergång här mellan ungdomsförbund och parti som inte varit lika självklar i andra distrikt.
Samtalet glider över till nutid:
– 2017 är på många sätt en skräckens tid, om man tror på demokrati. Man kan se tydliga kopplingar med allt som hände 1917. Det finns anledning att lyfta dem. Mina förväntningar på lördagen är att blanda nostalgi och att se tillbaka på det med framtidstro. Vårt parti måste vara självkritiskt till att vi inte längre har 40 procent. Vi måste förnya vår politik.
Själva firandet blir en blandning av firande och allvar. Upplägget som planeras är en middag, varvad med arbetarsånger och generationstalare. Men man kommer att noga poängtera att det var just i Eskilstuna som det började:
– Vi har tidigare inte riktigt lagt fokus vid att det var just här som det började.
Här finns det möjlighet att lära sig om demokrati och att samtala med andra.
Förutom Göran Persson som gäst så kommer flera forna ombudsmän och distriktsordförande från Sörmland. Därtill närvarar SSU:s förbundsordförande Filip Botström. I somras firade SSU nationellt med en jubileumskongress i Göteborg, där Ingvar Carlsson och Stefan Löfven medverkade.
På vilket sätt angår det unga medlemmar det som hände i Eskilstuna 1917?
– Vi kämpar för samma sak. Vår politik har mycket handlat om strukturella problem, som man har bekämpat på reformistisk väg. Vad det fylls med kan skifta från år till år. 1917 strejkade järnbruksarbetare för att de krävde högre löner. Vilken politik vill man i dag se längst fram? I Riksdagen finns en klar majoritet som vill sänka löner för vanligt folk. Det handlar om det radikala i att vara rimlig och kräva förändring. Det är samma sak nu som 1917.
Vad betyder ungdomsförbunden i dag?
– En blandning. Tittar man på Eskilstunaklubben så är det många medlemmar som inte har varit i Sverige så länge. Här finns det möjlighet att lära sig om demokrati och att samtala med andra. Det fungerar som ett fantastiskt integrationsprojekt. Många är också väldigt politiska i sin natur och hela deras utgångspunkt i livet varför de hamnat här.
Vad driver till engagemang? Josefine Helleday menar att det kan vara "små frågor" som att åka avgiftsfritt på bussen på sommaren till vad som händer på en gymnasieskola.
– Men det kan också vara dem som tittat på Olof Palme på Youtube och är fast i 60-talsillusionen av socialdemokratin till att söka ett socialt sammanhang. Det som förenar är kravet på rättvisa. Sedan har också varje generation sina ödesfrågor. Den internationella solidariteten är väldigt viktig i dag.
Vår utmaning jämfört med 1917 är att bara ta ställning inte räcker.
Kommer ungdomsförbunden att finnas om 10-15 år?
– Jag tror inte alls att ungdomspartiernas dagar är räknade. Man tänker att det är problematiskt att vi lever i de sociala mediernas tid . Folk går inte ut och demonstrerar. Men man måste vara med i den tid som finns. Det är en fantastisk möjlighet att ta ställning via Facebook.
– Vår utmaning jämfört med 1917 är att bara ta ställning inte räcker, utan man måste engagera sig på annat sätt. Partier som fungerar är i behov av kritisk och högljudd idédebatt internt och den står ungdomsförbunden för i hög grad. SSU har alltid varit ständig opposition om vi har upplevt felaktigheter i partiet.
Finns i SSU i dag framtidens kommunalråd och riksdagsmän?
– Mycket väl. Men de som engagerar sig i SSU gör inte det av någon karriäristisk idé.