Gymnasieverksamheten i Strängnäs kommun har en total budget på 150 miljoner kronor. För mer än hälften – 83,3 miljoner kronor – köps utbildningsplatser i andra kommuner eller hos friskolor, utifrån hur Strängnäseleverna gjort sina gymnasieval.
Samtidigt går gymnasieverksamheten mot ett underskott på 2,6 miljoner kronor, som en följd av att antalet elever på Thomasgymnasiet är lägre än nämnden budgeterat för. Allt detta enligt en ekonomisk månadsrapport med tillhörande prognos för resten av året, som togs upp på barn- och utbildningsnämnden på tisdagen.
Jag säger inte att jag vill lägga ner Thomasgymnasiet.
Pia Steensland (KD)
Detta har fått ledamoten Pia Steensland (KD) att tänka på outsourcing, alltså att låta en annan part ta över verksamheten.
‒Hur mycket skulle det kosta om vi köpte upp de gymnasietjänster vi har på Thomasgymnasiet, om vi outsourcar allt det? var en fråga hon tog upp när hon hade ordet.
Viss diskussion uppstod, Lars-Göran Yeudakimchikov Malmqvist (S) undrade vad Pia Steensland ville få ut genom sin fråga.
‒Jag reflekterade över siffrorna och tanken kom upp spontant när jag läste. Jag säger inte att jag vill lägga ner Thomasgymnasiet men jag är intresserad av att se kostnaden och relationen, svarade hon.
Kommuner har en skyldighet att erbjuda gymnasieutbildning, men det måste inte ske i egen regi. Det finns flera kommuner i landet som inte bedriver gymnasieskolor, berättar Johan Hardstedt som är jurist vid Skolverket.
‒I mindre kommuner är det vanligt att man har ett samverkansavtal med en annan kommun, som tillsammans bildar ett samverkansområde. Två eller flera kommuner kan också bilda en gemensam nämnd, exempelvis ett utbildningsförbund, som fullgör kommunens uppgift att vara huvudman för gymnasieskola, säger han.
Om Pia Steenslands fundering faktiskt kommer att utredas är oklart.