I en av stolarna på blodcentralen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna ligger Kerstin Ehn. Hon har lämnat blod i tre till fyra år och det enda hon ångrar med att hon började är att hon började så sent.
– Bara tanken att jag själv kan hamna i en situation där jag behöver få blod får mig att vilja donera, säger hon.
Men en donator är långt ifrån tillräckligt för att förse sjukhuset med den mängd blod som behövs. Just nu råder det stor brist på blodlagren i hela länet och Åsa Dahl Johansson, funktionsansvarig på blodtappningen i Nyköping, Katrineholm och Eskilstuna vädjar nu till folk att gå och lämna blod.
– Det är brist i hela länet men värst är det i Eskilstuna. Här beskrivs läget som otroligt lågt. I Katrineholm och Nyköping är det bara lågt, säger hon.
En blodgivare lämnar en påse blod per tillfälle. En påse rymmer nära en halv liter. Vid en operation däremot kan det behövas upp till tolv påsar blod till en patient, beroende på operationens storlek. Stora trafikolyckor med flera iblandade är också något som kräver mycket blod, något som sjukhusen inte har.
– Vi kan klara oss med lågt antal blodgivare i några dagar, kanske någon vecka. Men nu har vi haft ont om givare i 13 veckor. Det som kan hända nu är att vi kan behöva ställa in operationer i brist på blod, säger Åsa Dahl Johansson.
Sedan nyår har 25 procent färre lämnat blod än vad som skulle behövas. Sjukhusen skickar blod mellan varandra för att täcka upp så gott det går men de kan inte skicka mer blod än att de själva klarar sig.
En som hört om blodbristen och tagit några steg för att komma till blodgivarcentralen är läkaren Joakim Lundvik. Han är infektionsläkare och det händer att patienterna på hans avdelning behöver blod.
– Att människor donerar blod är en förutsättning för att sjukvården ska fungera, säger han.
En av anledningarna till att färre än vad som behövs har lämnat blod säger Åsa Dahl Johansson är influensan som har varit. Flera blodgivare har insjuknat och en del har åkt på influensan i flera omgångar. Och eftersom donerat blod inte går att spara i mer än sex veckor är sjukhusen beroende av ett jämnt och bra flöde av bloddonation.
– Det går ju inte att göra blod i en fabrik, säger hon.
Men det är inte bara bloddonationer som sjukhusen efterlyser. Det finns även ett behov av att få in fler som kan tänka sig donera trombocyter, det vill säga blodplättar. Trombocyter läker sår och innehåller ett ämne som behövs för att blodet ska koagulera. Bland annat cancerpatienter som får cellgifter kan behöva extra trombocyter enligt Åsa Dahl Johansson.
Till skillnad från att lämna blod som tar upp till tio minuter får den som lämnar trombocyter räkna med att avverka nära två timmar till donationen. Men det är det värt enligt Lena Eriksson.
Hon har dukat upp med fika, en kudde och ett magasin runt omkring sig. En maskin tappar ut en liten mängd blod ur hennes arm, plockar ut blodplättarna och stoppar sedan tillbaka blodet i armen.
– Man känner sig lite som en hjälte när man donerar och när man sen får SMS där det står att blodplättarna har kommit till en patient så blir man så glad, säger hon.
De flesta som lämnar blod är enligt Åsa Dahl Johansson människor som har bekanta som lämnar blod eller som är anhöriga till människor som har fått blod.
– Jag minns en donator och jag börjar nästan gråta bara jag tänker på det. Hon låg i stolen där borta, jag minns det så tydligt. Hennes pappa låg inne på sjukhuset och hon berättade för mig att han hade flera gånger varit nära döden men överlevt tack vare att han fått nytt blod. När dottern frågade honom vad han önskade sig så sa han att han ville att hon skulle bli blodgivare, berättar Åsa Dahl Johansson och kämpar emot tårarna.