Bristen pÄ specialiserade allergilÀkare, sÄ kallade allergologer, Àr ett nationellt problem som har pÄgÄtt under lÄng tid.
Landstinget, som numera heter Region Sörmland, har under flera Är haft bÄde lÀkar- och sjuksköterskemottagningar för vuxna allergiker pÄ MÀlarsjukhuset, Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset.
Men 2017 togs möjligheten till sÄdana specialiserade lÀkarbesök bort bÄde i Katrineholm och Nyköping nÀr det samlades i Eskilstuna.
Mycket allergisjukvÄrd av lÀttare form sköts fortfarande av primÀrvÄrden genom vÄrdcentralerna. Men behöver man specialist remitteras man till MÀlarsjukhuset.
Med en befolkning pÄ drygt 290 000 personer i Sörmland, finns i dag bara en (!) allergolog som Àr fast anstÀlld pÄ MÀlarsjukhuset.
Emad Al-Azzawi jobbar drygt 20 procent med allergifrÄgor dÀr han tar emot patienter med svÄra allergiska besvÀr, resten av tiden Àr han "vanlig" lunglÀkare.
â MĂ„ndagar och tisdag Ă€r jag oftast allergolog. Sedan har vi en till pensionerad lĂ€kare som hoppar in ibland pĂ„ drygt 20 procent, sĂ€ger Emad Al-Azzawi nĂ€r vi besöker honom i ett undersökningsrum pĂ„ MĂ€larsjukhuset.
Hur lÄnga vÀntetider Àr det i dag?
â Vi har hela tiden lĂ„ng vĂ€ntetid, det pendlar mellan 30 och 33 veckor för att komma till oss. Vi prioriterar, de som har svĂ„rast allergi gĂ„r först, sĂ€ger han.
Det handlar bland annat om allergi mot pollen, pÀlsdjur, getingstick, mat samt astma som ofta hÀnger ihop med allergi.
En specialiserad allergisjuksköterska jobbar Àven pÄ avdelningen. Den personen assisterar lÀkaren med att göra exempelvis pricktester och hyposenbilisering, dÀr patienten fÄr sprutor med smÄ doser av allergenet som sÄ smÄningom ska göra kroppen "immun".
Ăven dĂ€r finns en personalbrist.
â Vi har bara en allergisjuksköterska. Om vi hade fler skulle det bli lĂ€ttare för oss. Men problemet Ă€r i första hand pĂ„ lĂ€karsidan, sĂ€ger Emad Al-Azzawi.
Hur mÄnga fler allergologer hade ni behövt?
â Minst en till och en sjuksköterska. Det hade underlĂ€ttat mycket och kortat köerna vĂ€sentligt, kanske med hĂ€lften.
Vad tÀnker du om bristen som hÄllit pÄ i flera Är?
â Det Ă€r en ganska lĂ„ng utbildning och pĂ„ allergisidan finns fĂ„ utbildningsplatser. Om man vill vidareutbilda sig till allergolog mĂ„ste man i grunden ocksĂ„ ha nĂ„gon speciallinje med sig sedan tidigare sĂ„ som lung- eller hudspecialist eftersom det Ă€r kopplat till allergi.
Ett annat problem Àr att det Àr en Äldrande yrkesgrupp dÀr mÄnga gÄr i pension eller ska göra det inom ett par Är.
Svenska föreningen för allergologi (SFFA) gjorde i somras en nationell enkÀtundersökning med 52 allergologer.
Drygt hĂ€lften var över 61 Ă„r och bara 13 lĂ€kare var under 51 Ă„r. Fem regioner saknar dessutom helt en allergispecialist för vuxna â Norrbotten, VĂ€sternorrland, VĂ€stmanland, Ărebro och Gotland.
DÀr fÄr patienter Äka lÄnga strÀckor till andra lÀn för att fÄ utredning och behandling.
â Det hĂ€r kommer att bli ett stort problem i framtiden. Vi försöker vĂ€cka ett intresse och frĂ„gar vĂ„ra ST-lĂ€kare om de Ă€r intresserade av allergi. Det Ă€r jĂ€tteviktigt, sĂ€ger Emad Al-Azzawi som sjĂ€lv Ă€r 60 Ă„r.
Solveig Enberg frÄn Katrineholm Àr ledamot i Astma- och allergiförbundets förbundsstyrelse. Hon tycker att bristen pÄ allergologer Àr ett slöseri med dyrbara resurser.
â I och med att allt fler gĂ„r i pension och man inte fyller pĂ„ underifrĂ„n, tappar den sörmlĂ€ndska sjukvĂ„rden ocksĂ„ massa kunskap och kompetens som bör komma sjuka mĂ€nniskor till godo, sĂ€ger hon.
För den enskilda individen innebÀr det ocksÄ att man gÄr runt med sin oro om man inte fÄr den stöd och hjÀlp man behöver, menar hon.
â Har man lĂ€ttare allergier kan man leva med det, gĂ„ till vĂ„rdcentral eller köpa mediciner pĂ„ apoteket. Har man svĂ„rare allergi Ă€r det i mĂ„nga fall livshotande sjukdomar. Som förĂ€lder till ett litet barn dĂ€r man inte kan fĂ„ hjĂ€lp att kartlĂ€gga allergin skapar det en stor oro. Man mĂ„ste göra ordentliga utredningar, sĂ€ger Solveig Enberg.
Vad behöver man göra Ät problemet?
â Det tar mĂ„nga Ă„r att utbilda sig till specialistlĂ€kare. DĂ„ mĂ„ste man ha god framförhĂ„llning och planera bĂ€ttre. Man borde ha öronmĂ€rkt budgetmedel i lĂ€karutbildningen för att sĂ€kerstĂ€lla att det finns specialister. DĂ„ vet inte jag om de mĂ„ste förĂ€ndra utbildningen, men man mĂ„ste titta pĂ„ det hĂ€r och se vad man kan göra för att fĂ„ fler specialister, sĂ€ger hon.
Jonas Lindeberg (VFP) Àr hÀlso- och sjukvÄrdsregionrÄd i Region Sörmland. Han Àr sjÀlv lÀkare i grunden och har erfarenhet av personalbrist.
â DĂ„ brukar vi ofta prata om bristen pĂ„ distriktslĂ€kare, logopeder och sköterskor. Men det finns Ă€ven inom andra mindre kategorier, sĂ„ som allergologer, sĂ€ger han.
Vad behöver ni göra frÄn politikens hÄll?
â Det behövs en lĂ„ngsiktig kompetensförsörjningsplan. Det jobbar man med redan i dag i verksamheten. Men trots att man har en sĂ„dan Ă€r det inte sĂ€kert att man alltid ligger bra till Ă€ndĂ„, sĂ€ger Jonas Lindeberg.
Kan det bli aktuellt att öronmÀrka pengar till specialistlÀkare i Sörmland?
â Det Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga men det Ă€r möjligt. Det har diskuterats tidigare pĂ„ nationell nivĂ„ om att gĂ„ in och styra specialisttjĂ€nstgöringsutbildningar mer. Om man tittar ur ett större perspektiv större handlar det om att verksamheterna mĂ„ste ha en bra planering framĂ„t, sĂ€ger han.