Könstillhörighet – brukar avse det biologiska könet uppdelat på två kategorier, man och kvinna.
Genus – handlar om den sociala konstruktionen av kön, de föreställningar, idéer och handlingar som tillsammans formar bilden av ”manligt” och ”kvinnligt”.
Juridiskt kön – det kön som lagen anser att en person har och som finns i folkbokföringen, i passet och i legitimationen. I Sverige finns två juridiska kön, man och kvinna.
Könsidentitet – en persons subjektiva upplevelse att tillhöra ett visst kön. Könsidentiteten behöver inte vara densamma som det biologiska könet och är inte kopplat till sexuell läggning.
Transperson – en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för personen vid födseln.
Transsexuell – en person som upplever sig tillhöra ett annat kön än personens biologiska kön.
Transvestit – en person som mer eller mindre ofta, helt eller delvis, använder sig av det motsatta könets uttryck för att må bra.
Sexuell läggning – handlar om vilket eller vilka kön personer har som du blir kär i eller sexuellt intresserad av.
Heterosexuell – en person som blir kär i en person av motsatt kön.
Homosexuell – en person som blir kär i en person av samma kön.
Bisexuell – en person som blir kär i både kvinnor och män.
Queer – att slippa identifiera sig på det sätt som andra förväntar sig, att själv få välja hur man vill vara som människa.
Hbtq – förkortning för homo-, bi-, trans- och queer.
Norm – ”Normer är oskrivna regler, idéer och ideal som kontrollerar hur man förväntas vara, leva och se ut.
Heteronormen skapar en tydlig förväntan på alla människor att vara antingen män eller kvinnor och att man hela livet ska identifiera sig med det kön man tilldelades vid födseln. Enligt heteronormen ska dessutom män vara manliga eller maskulina, kvinnor vara kvinnliga eller feminina, och män och kvinnor förväntas bli kära i och attraherade av varandra.
Normer hänger ihop med maktstrukturer i samhället och kan ta sig uttryck på flera olika nivåer.
Normer kring hudfärg, etnicitet, funktionsförmåga, ålder, klass, längd och vikt påverkar också ens rörelseutrymme.
Källa: RFSL ungdom