– Jag tänkte inte så mycket. Det var nog hemligheten, säger Martin och skrattar.
Du satte de två första lågt i samma hörn. Hur vågade du sätta även en tredje där mot en så bra målvakt som Thomas Forsberg?
– Jag vet inte. Det hade ju gått bra två gånger så jag tänkte att det funkar nog en tredje också … Fast när de bytte målvakt till fjärde försöket var det dags att byta hörn.
Du vet att vi journalister som var i Wien har sagt i en månad nu, sen du vann strafftävlingen där, att du borde lägga straffarna …
– Ja, men det är väl alltid så. Ni är steget före, ha ha.
Efter andra målet fick Martin stanna kvar på planen och lira försvar. En uppgift som också utfördes med bravur. Han spelade precis lika hårt, bestämt och på gränsen till brutalt som lagkompisarna – precis vad som krävdes för att bromsa Sävehof.
Har du gjort fyra mål i Elitserien förut?
– Jag är osäker. Det kan ha hänt i en match mot Lindesberg för några år sen men jag är ingen kalenderbitare. Det viktiga är bara att vi vinner.
Firandet efteråt liknade hur det brukar se ut efter en slutspelsseger. Det rådde inget tvivel om att triumfen betydde massvis för Eskilstunalaget.
– Det var heta känslor under matchen också. Det kändes som att vi vann många kamper man mot man nu. Starkt av oss att kunna komma igen, säger Martin.