Det visar rapporten "Den kommunala låneskulden 2017" från Kommuninvest. Även verksamheter som bedrivs i bolagsform inkluderas i rapporten eftersom en allt större del av kommunernas verksamheter bolagiseras. Det är också i de kommunala bolagen som stora delar av kommunkoncernernas externa låneskuld finns.
Enligt rapporten var 2016 ett exceptionellt bra år för svensk kommunsektor. Nio miljarder mer i statsbidrag, stora reavinster vid försäljning av bostäder och en stark arbetsmarknad som gav ökade skatteintäkter bidrog till ett starkt kassaflöde. Kommunsektorn i landet uppvisade den lägsta låneskuldsökningen sedan 2008.
Men i Sörmland ökade låneskulden med fyra procent under 2016 jämfört med 2015. Ökningen för riket som helhet var två procent.
Den genomsnittliga låneskulden per invånare i Sörmland för 2016 var 60 600 kronor och i landet, 57 600 kronor.
Samtidigt hade Sörmland en sjunkande investeringsnivå under 2016 och la cirka 3 000 kronor lägre per invånare än riksgenomsnittet.
Jämfört med året innan minskade investeringstakten i länet med 6 procent vilket placerar länet långt ifrån rikssnittet på 7 procents ökning
‒Både 2014 och 2015 var väldigt höga investeringsår, så det är inte konstigt att nivån dämpades 2016. Sörmland sticker egentligen inte ut åt något håll och generellt investerar kommunerna i Sörmland i relativt hög nivå. Vi står i en väldigt intensiv investeringsperiod där mycket av det som byggdes under det som brukar kallas för rekordåren i offentlig sektor, 1965-1975, behöver ersättas eller renoveras, säger Mattias Bokenblom, forskningsansvarig på Kommuninvest.
Både Kommuninvest och SKL bedömer att behovet att låna kommer öka på nytt under 2017. Investeringsnivåerna ökar snabbare än skatteintäkter och andra inkomster. I och med att välfärden behöver byggas ut kraftigt på kort tid ökar också behovet av extern finansiering för investeringar i sådant som historiskt varit närmast självfinansierande, det vill säga kommunal infrastruktur och verksamhetslokaler för barn, äldre och sjuka. Annika Wallenskog, ekonomichef på SKL ser en risk i att kommunerna lånar i en lågräntemiljö.
‒Med stigande räntor kommer kostnaderna att öka och riskera att tränga undan annan verksamhet, säger hon.
‒Det är viktigt att förstå vilken välfärdsutmaning kommunerna har, säger Mattias Bokenblom men påpekar att det mesta av kommunsektorns låneskuld handlar om försörjning av bostäder, uthyrning av fastigheter, energiproduktion och transporttjänster.
På frågan om kommunkoncernernas skuld är på väg att bli för stor svarar Mattias Bokenblom att många ekonomichefers huvudbry just nu är om man har tagit på sig höga fasta kostnader som kan bära i en högkonjunktur, men som kan bli svåra att hantera i en lågkonjunktur.
‒Ja, man har en stor skuld som ökar i de kommunala bolagen och det finns alltid risker med stora skulder. Men man kan samtidigt se att de flesta bolagen är väl rustade och samtidigt som skulderna ökar, ökar kommunerna också sina tillgångar. Vi ser inte att låneskulden i sig är ett problem, däremot de stora investeringsbehoven. Man måste se till att man har ett resultat som klarar av att bära investeringarnas kostnader, säger Mattias Bokenblom.