Strängnäs grundskolor har klättrat i den rankning som Sveriges kommuner och landsting gör varje år. Strängnäs lämnat jumboplatsen 266 och i stället placerat sig som nummer 182 bland Sveriges 290 kommuner.
‒Det är vi jätteglada för och jag ser det som ett fantastiskt kvitto på våra pedagogers slit, säger kommunens grundskolechef Katarina Holmsten.
Det är slutbetygen i årskurs 9, vårterminens betyg i årskurs 6 och nationella proven i årskurs 3 som på olika sätt jämförs. I årskurs 9, exempelvis, tittar SKL på bland annat andelen elever som fått godkänt betyg i alla ämnen, det genomsnittliga meritvärdet och andelen elever som är behöriga till olika gymnasieprogram.
Alla nyckeltal rangordnas. De bästa 25 procenten i landet får färgen grön, de 25 sämsta röd och de 50 procenten i mitten färgas gula. Och på ett år har Strängnäs kommunala skolor gått från i huvudsak rött till gult.
Mot bakgrund av det, är det då inte överilat att nu på måndag fatta beslut om en ändrad skolstruktur för att höja resultaten?
‒Nej, tvärtom. Resultatet är förbättrat men fortfarande inte tillräckligt bra, vårt mål är att ligga på grönt. Sett över tid så har resultatutvecklingen gått nedåt. Och vi vet att vi på sikt kommer att tappa skatteintäkter, samtidigt som en majoritet av skolorna brottas med underskott redan i dag. Vi kan inte slå oss till ro, säger Katarina Holmsten.
Hur ställer du dig, som chef för grundskoleverksamheten, till förslaget om nedläggning av flera skolor i kommunen?
‒Det är i grund och botten ett politiskt beslut, men vi på utbildingskontoret har tagit fram förslag som vi ser som framkomliga vägar. Det är klart att vi ser de här olika förslagen som önskvärda, i någon mån.
Problemet, enligt Katarina Holmsten, är att flera skolor har en för tunn organisation vilket gör att pengarna inte räcker till en bredd av kompetenser.
‒Vi måste kunna bemanna så att vi kan ta hand om elevers behov, innan eleverna hinner misslyckas. Exempelvis har elevhälsoteamen i dag väldigt liten möjlighet att jobba hälsofrämjande och förebyggande. Bara på ett par skolor har vi råd med socialpedagoger, något som det finns behov av men som vi tvingas backa på. På vissa enheter finns det en specialpedagog fast man egentligen behöver två. Många pedagoger sliter hårt för att kompensera för det här. Det speglas i de höga sjukskrivningstalen, något som Strängnäs tyvärr är Sverigeledande i, säger hon.
De fristående skolorna i Strängnäs kommun har över lag bättre resultat än de kommunala. Medan kommunens skolor gått från rött till gult, har de fristående i huvudsak gått från gult till grönt – alltså de 25 bästa procenten i landet.